Kommunalrådet Jan-Olof Gustafsson (c) föreslog en skattehöjning med 60 öre på måndagens kommunfullmäktigesammanträde. Kring den summan kunde sedan alla partier samlas. Därmed upphävde kommunfullmäktige det beslut som tidigare tagits i kommunstyrelsen, nämligen att endast höja skatten med 50 öre.
Orsaken till den extra höjningen var enligt Jan-Olof Gustafsson två, dels den senaste prognosen med 900 000 kronor mindre skatteintäkter än beräknat, dels en önskan om att nå så stor politisk enighet som möjligt.
Socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet hade i kommunstyrelsen förespråkat en höjning på 75 öre men anslöt sig nu till kommunalrådets yrkande. Inte heller de övriga borgerliga partierna gick emot, även om Bengt Gideskog (m) betonade att moderaterna ogärna höjde skatten men att det svåra ekonomiska läget krävde det.
Den svåra knäckfrågan var barn- och utbildningsnämndens budget. Även i det sista budgetförslaget saknades en presentation av hur de 87 miljoner kronor som nämnden fått som budgetram skulle fördelas. Därför antog kommunfullmäktige ett tillägg. Det går ut på att förvaltningschefen och rektorerna ska ta hjälp av kommunens administrativa chef Ann Hedborg för att få ner budgeten inom ramarna.
Charles Eriksson (s), vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, höll flera brandtal om skolans bristande resurser. En oförändrad budget med bibehållna bygdeskolor skulle bland annat leda till mycket stora klasser i Ödeshögsskolorna. Värst skulle det drabba årskurserna 6 i Lysingskolan där uppåt 32 elever skulle behöva gå i samma klass. Omkring 2,5 lärartjänster skulle behöva tas bort och 700 000 kronor i Wärnerssonpengar skulle försvinna.
-- Det här kommer bli ett självmordsuppdrag för skolchefen. Folk kommer att säga upp sig, och det kommer att bli folkstorm mot att det blir klasser med 32 ungar, var något av det han förutspådde.
Han lämnade två förslag på hur problemet skulle avhjälpas.
Det ena byggde på nämndens ursprungsförslag som hamnade på 90,9 miljoner kronor, och där nämnden hade föreslagit en skattehöjning för att kunna få del av dessa medel.
Det andra handlade om att nämnden skulle få ytterligare 3 miljoner kronor till för budget genom att motsvarande del av skattehöjningen skulle tilldelas skolan. Dessutom ville han att 2 miljoner kronor skulle avsättas i investeringsbudgeten för att säkra Fridtjuv Bergskolans om- och tillbyggnad.
Bengt Gideskog uppmanade honom och de övriga nämndledamöterna att ändra sitt synsätt och åter se över budgeten. Alf Engholm (kd), barn- och utbildningsnämndens ordförande, som aviserat sin avgång till årsskiftet, gick endast upp i talarstolen en gång. Han anslöt sig i till Charles Erikssons uppfattning att de flesta medlen inom nämnden är låsta och att budgeten därför är svår att påverka.
Charles Erikssons förslag röstades ner, endast han själv, Alf Engholm och Anders Karlsson (s) var beredda att anta de föreslagna extrapengarna.
Likaså gick det med Cvijeta Stojnic-Karlssons (mp) förslag att låta en femtedel av skattehöjningen användas för att utöka och utveckla kollektivtrafiken. Det fann endast gehör hos tre ledamöter, nämligen henne själv, Olof Rosenqvist (mp) och Börje Lindholm (s).