Niklas Odeheim, teknisk chef i Ödeshögs kommun, visar på ritningen över avloppsreningsverkets konstruktion. Den stora rötkammaren är i centrum.
Det finns tre vägar att gå. Ska verksamheten utökas, ska den fortsätta som nu – eller måste den minskas?
Vid kommunfullmäktiges möte 21 juni redovisade Niklas Odeheim och Stefan Karlsson från tekniska förvaltningen nuläget och framtida alternativ för avloppsreningsverket i Ödeshög. Det är nu upp till politikerna i fullmäktige att under hösten peka ut vägen.
Bakgrunden är att man i dag gör biogas genom att blanda slam från Ödeshögsbornas avlopp med potatisskalrester från industrin Vätternpotatis och skapa en rötningsprocess.
Sedan januari 2014 tar avloppsreningsverket i Ödeshög emot potatisskalrester från Vätternpotatis. Potatis-slurryn – en sörja med potatisskal, vatten och skadade potatisar – lagras i en mottagningstank och pumpas med ett flöde motsvarande 700 liter i timmen till en rötkammare tillsammans med slam från Ödeshögsbornas avlopp. Där bryter mikroorganismer ned det organiska materialet i rötkammarens syrefria miljö. Då bildas biogas.
Den mesta av biogasen används till uppvärmning av avloppsanläggningen, men gas som inte används bränns upp i en så kallad gasfackla. I bakgrunden slamlagret som ska avvattnas och torka ytterligare, innan det kan användas som gödning.
Biogasen som framställs i Ödeshögs avloppsreningsverk har ett metanhalt på ungefär 55 procent. Sedan maj 2015 används biogasen i första hand till elproduktion och i andra hand till uppvärmning av anläggningen via en gaspanna. I de fall där gasen inte används bränns den helt enkelt upp till vatten och koldioxid.
När rötkammaren byggdes fanns det en idé att där skulle produceras fordonsgas, men den tanken prioriterades bort vid ombyggnaden av reningsverket 2012. Investeringen handlade ändå om nära 25 miljoner kronor. Projekteringen hade pågått 2009–2011, sedan reningsverket fått ett nytt miljötillstånd. I samband med projekteringen kom frågan upp om det gick att ta hand om potatisskalsrester från Vätternpotatis.
Biogas Ödeshög. Niklas Odeheim, teknisk chef i Ödeshög.
I dag har mycket förändrats.
– Kraven ökar, säger tekniske chefen Niklas Odeheim, som arbetat med utredningen som presenterats för politikerna. Det har också tillkommit nya miljökrav som gäller styrningen för att vi ska ha järnkoll på processen.
För framtiden pekar han ut tre scenarier:
En utökad verksamhet bedöms kräva en investering på 18-22 miljoner kronor. Då är inräknat att Vätternpotatis utökar produktionen, att biogasanläggningen byggs ut, mark köps in och plattan för slamlagring görs större.
Alternativ två, bibehållen verksamhet, beräknas kosta lika mycket som i dag – 1,7 miljoner kronor. Men villkoret är då bland annat att Vätternpotatis bekostar transporterna av potatis-slurry och även kan lagra avfallet när biogasanläggningen servas, plus att plattan för slamlagring måste utökas även i detta alternativ.
Alternativ tre innebär att verksamheten minskas, något som bedöms spara upp till 400 000 kronor per år. Då räknas en lägre personalkostnad, lägre utsläpp och mindre kemikalieanvändning in. Å andra sidan skulle energikostnaden öka för avloppsverket.
En bit utanför Ödeshögs samhälle, med det blånande Omberg inte långt bort, ligger kommunens avloppsanläggning.
Ett problem för kommunen är att biogasdelen inte går med vinst, utan innebär en kostnad för skattebetalarna.
– När kommunen för tio år sedan skulle bygga om reningsverket fick politikerna uppgift om att det skulle gå plus, säger kommunalrådet Annicki Oscarsson (KD). Man hade klimatnytta i åtanke och ville inte använda olja för uppvärmning. Dessutom fanns viljan att samarbeta med Vätternpotatis, det upplevdes som en win–win-situation och ett positivt beslut att satsa på biogas.
– När vi för två år sedan blev uppmärksammade på att vi behövde göra investeringar behövde vi utreda vad det innebär, fortsätter hon.
Biogas Ödeshög. Skiss av rötningsanläggningen.
En ny utveckling är att Vätternpotatis numera tillverkar potatisprodukter med både ägg och mjölk i. Det innebär även att avfallet räknas som matavfall och kräver nytt tillstånd från länsstyrelsen. Flera kompletteringar behöver göras, som att ytterligare en mottagningsstation måste byggas, liksom ännu en rötkammare och en anläggning som kan hantera gasen.
– Nu får vi ta underlaget vidare bland oss politiker och i dialog med Vätternpotatis. Vilka vinster kan det innebära, kan vi gå plus? Vilka risker finns, behöver vi titta på andra alternativ?
Annicki Oscarsson säger att det behövs kompletterande uträkningar och fakta kring intäkter och kostnader, men att frågan måste upp under hösten.
– Vi behöver ett underlag vi är trygga med för att kunna fatta beslut. Men det får inte läggas på hyllan i ett halvår, utan det är ett jättestort beslut som vi måste ta tag i nu.
Nästa avsnitt: Vad säger Vätternpotatis? Vi besöker företaget, som investerar och utvecklar sin produktion.