Skeppet har sluppit alla grund

– Det fungerar över förväntan. Jag trodde att det skulle bli vissa problem som ingen hade tänkt på, men det har det inte blivit. Allt har varit så lätt att lösa, säger förskollärare Hanna Grännö Johansson.

– Jag skulle vilja påstå att det är mer positivt nu än när det invigdes, säger Hannas kollega Christina Cornell när jag träffar dem på innegården.

Barnen leker med höstlöven, hoppar runt i Skeppets egen båt och klänger i klätterställningen.

Utrustningen ska snart kompletteras med ett litet klätterhus med rutschkana.

Verksamheten har pågått i sju veckor. Centralortens tre förskolor stängdes och något nytt gemensamt, med åtta avdelningar, skapades i det tidigare äldreboendet Klockaregården på Södra Vägen 56.

Vanvördigt skulle man kunna säga att i detta trevåningshus (förskolan finns på alla våningar eller däck som det heter på Skeppet) så har Ödeshögs samhälle fått rena förskolefabriken.

Men jag är klädsam nog att inte ta ordet fabrik i min mun när jag pratar med personalen.

Magkänslan säger mig att det är en beskrivning som är totalt främmande för dem.

Att förskolan är stor och all personal finns på samma ställe har, framhåller Hanna Grännö Johansson, gjort det lättare än tidigare att täcka upp för varandra vid frånvaro.

Samtidigt är inte förskolan större än att alla känner alla, både barn och personal. Pedagogiken är Reggio Emilia-inspirerad

Är trapporna jobbiga?

– Nej, jag tycker inte det. Inte ett enda barn har klagat. Sedan har vi ju tillgång till hiss och behöver inte kånka och bära i onödan.

Julia Carlsson är en fyraårig tjej som finns på avdelningen Rodret.

Vad tycker du om den nya förskolan?

­ Kul!

Vilket är mest kul?

Julia, som blir lite blyg, pekar mot utklädningshyllan men hon har också andra tankar om vad som är extra kul.

– Att få gå till Lotta på ateljén.