Bengt Sundelin företrädde Zinkgruvan och Johan Elwing Aktion Rädda Vättern (Arv). De var två av sju talare om gruvetableringen Norra Kärr, en hearing arrangerad av Ödeshögs kommun.
Det som mest kännetecknade informationsdagen i Ödeshög var en lugn, sansad samtalston där alla fick tala till punkt.
– Personligen hoppas jag att gruvan Norra Kärr kommer igång, sade Bengt Sundelin.
Hans råd till gruvbolaget Tasman för Norra Kärr är att se till att ingen bor i närheten. Det viktigaste är att få acceptans, förståelse och förtroende från närsamhället.
Zinkgruvan är största arbetsgivaren i Askersunds kommun och utökar produktionen.
Brytningen sker under jord och alla hålrum fylls igen med gruvavfall. Ändå har sandmagasinet Enemossen fått utökas två gånger, så pass att länsgränsen mot Östergötland har dragits om, och dammvallen höjs med en meter per år.
Lakvattnet som pumpas ut till närmaste recipienter, som Trysjön och Vättern, ligger en bit under riktvärdet. Där har Norra Kärr en mycket mindre utmaning, menade Bengt Sundelin, eftersom dess fyndighet inte innehåller sulfidmalm som kan orsaka försurande föroreningar.
Lyssna på båda sidorna
Tasmans vd Henning Holmström tog vid med uppmaningen att lyssna på båda sidor, inte bara på gruvmotståndarna, utan även ta en titt på Tasmans hemsida, speciellt med tanke på diskussionen om Vättern.
– Vattnet kan bli grumligt men inte förstöras. Jag kan ganska säkert garantera att Vättern inte påverkas. Garantera helt säkert, det kan ingen göra, sade Henning Holmström.
Stefan Tuoma, gruvingenjör på Bergsstaten, gick igenom den formella gången för att starta en gruva och vad som gäller för markägarna. Varken de eller kommunen kan stoppa en gruva. Kommunen kan endast ta ställning till byggloven för industrietableringen.
Hållbar utveckling och vatten
– Det har varit intressant, men två saker har ni inte talat om. Det är hållbar utveckling och rent dricksvatten. Vi vill värna om Vätterns vatten mot olika typer av miljögifter, och vi har fortfarande inte sett bevis på att det är ofarligt med en gruvdrift i Norra Kärr, inte ens på Tasmans hemsida, sade Johan Elwing från Aktion Rädda Vättern.
– Det som gruvbolaget inte talar om, är att det egentligen handlar om ett gigantiskt industriområde med våra mått mätt. Det är länsstyrelsens största miljöhandläggningsprojekt, och vi har sett väldigt lite av vad som kommer att hända.
I brist på uppgifter hade Olof Holmstrand, professor emeritus i hydrogeologi på Chalmers, tagit fram egna beräkningar om gruvans påverkan på omgivningen. Avfallshanteringen är gruvans största problem, ansåg han, dels överskottsvattnets påverkan på Vättern, dels risken för dammbrott.
Två dambrott om året
Eva-Lotta Thunqvist, universitetslektor på KTH, såg också dammarna som problemet. Det händer omkring två olyckor per år där gruvdammar går sönder, enligt henne, varav den senaste i Sverige var Aitik 2000. Hon och Henning Holmström var överens om en sak, miljöprövningen borde komma mycket tidigare i processen.
Infodagen i Ödeshög var till för kommunens förtroendevalda.
– Vi har lagar och paragrafer som reglerar gruvnäringen, sade Jan Fredriksson från Ödeshögspartiet och ifrågasatte vad han som politiker ska kunna göra åt saken.
– Ni som är aktiva lokalt kan påverka era politiker i riksdagen, exempelvis om ni anser att något borde ändras i minerallagen, svarade Johan Elwing.