Tvisten har sin grund i ett vägrättskontrakt som upprättades 1956 där den dåvarande husägaren avsade sig cirka 500 kvadratmeter av tomten för några tusenlappar. Under 70-talet tog Vägverket marken i anspråk av för att bredda och räta ut Mjölbyvägen. Detta noterades dock inte hos lantmäterimyndigheten, vilket gör att Bengt Gunnarsson sen han flyttade dit betalar skatt för en större tomt än han har tillgång till.
Men vad värre är, menar Bengt Gunnarsson, är att det staket som Vägverket satt upp ut med vägen är så rostigt att det när som helst kan gå sönder. Vid busshållplatsen utmed tomten brukar ungdomar sitta på räcket och han är rädd att de ska ramla ner för slänten och göra sig illa.
-- Jag känner ingen frid och lugn för förr eller senare kommer det att hända något.
Bengt Gunnarsson har erbjudit Vägverket att göra jobbet med att sätta upp ett nytt staket, bara de står för materialkostnaden. Men Vägverket säger bestämt nej.
--Vi disponerar den här marken och i avtalet står det inga noteringar om att vi bekostar eller underhåller några staket på marken, säger Jörgen Gustafsson, projektledare på Vägverket.
Han betonar att de inte exproprierat marken, utan att det ingåtts ett frivilligt avtal mellan parterna, vilket är ett vanligt förhållande i tätorter.
Vägverket är skyldigt att underhålla skyddsanordningar till exempel vägräcken eller stängsel ut med vägen, men i det här fallet rör det sig inte om ett vägräcke och deras bedömning är att det inte behövs något sådant.
-- Det här är en vägslänt med normal lutning som vi har utmed många vägar och som vi inte sätter upp skyddsräcken vid. Därför blir det inkonsekvent om vi gör det här.
Det här gör att Bengt Gunnarsson hotar med en stämningsansökan mot Vägverket.
-- Här har de tagit mark i anspråk och så ska jag vara underhålls- och ansvarsskyldig. Det går jag till tingrätten med, säger han.