Annette Rhann, kantröjning på Omberg
– Jag cyklade på Omberg och en förfärlig syn mötte mig. Träden längs Sjövägen var kapade med någon slags maskin med kedjor som slitit av stammarna, det ser hemskt ut, säger Anette Rhann som har bott i Ombergsområdet i 22 år.
Fnasiga stumpar efter kantröjda träd på Omberg.
Hon beskriver att hon flyttade till platsen för att kunna vara ute i naturen.
– Jag har aldrig sett en sådan brutal trädkapning här förut. Dessutom är den vackraste tiden på Omberg just nu, många människor vill komma och njuta av våren.
Röjningsarbetet och sättet det är utfört på har väckt upprörda känslor hos en del ortsbor och flitiga besökare på Omberg.
– Jag har hört flera som är missnöjda med röjningen, säger Michael Ernst som är bosatt nära Omberg och spenderar mycket tid på berget. Han uppskattar Ekoparkens många naturkvalitéer.
– Omberg har en otrolig natur. Det är en fantastisk upplevelse när naturen "kryper in på en" i de stora markerade växttunnlarna över vägen.
Samtidigt har flertalet bilister hört av sig till markägaren Sveaskog om att växtligheten utmed vägarna är besvärande.
– Bilägare, framförallt husbilsägare, upplever att sikten försvåras, växter repar bilarna samt hindrar upptäckten av utspringande djur, säger Christer Samuelsson, Sveaskogs områdesansvarige på Omberg.
Ombergsbon Michael Ernst och Christer Samuelsson, Sveaskogs områdesansvarige på Omberg.
Parallellt har Trafikverket under våren gjort en inspektion, som görs vart femte år på vägar som erhåller stadsbidrag. De undersöker om väglagen följs, bland annat gällande fri sikt där växtlighet ska tas bort två meter från vägens kant, samt 4,5 meter upp från marken.
Samuelsson beskriver hur kantröjningsarbetet gick till.
– Allt tunnare än en "arms tjocklek" togs bort av en maskin, därefter "fnasade" en annan maskin sönder de spjutliknande stammar för att hämma tillväxt framöver.
Rester av träd som tagits bort efter kantröjningen på Omberg.
Michael Ernst ifrågasätter detta utförande och tycker det har blivit onödigt mycket fri sikt för bilisterna.
– Det är ju ändå en Ekopark och ingen stadspark. Det ser inte roligt ut längs vägarna och en bit upp i skogen. Det blir våldsamt och okänsligt när en stor maskin går fram. Man går man miste om upplevelsen som är unik här.
Christer Samuelsson menar att det snart växer upp och blir lummigt och grönt igen.
– Jag tycker det ser bra ut, det blir som en kub runt vägen. Det ser värre ut nu när det är nygjort.
Michael Ernst, boende vid Omberg och Christer Samuelsson, Sveaskogs områdesansvarige på Omberg.
Finns det några undantag när det gäller vägar i en Ekopark?
– Det finns olika vägkategorier, men det påverkar inte kraven på vägstandard och skötsel, säger Moa Jansson på Trafikverket. Vägen ska vara säker och bekväm att trafikera. En allé kan vara skyddad och då kan Länsstyrelsen ställa krav, men det är ovanligt.
En väghållare som frånsäger sig det statliga bidraget kan vara mer fri med sina vägar.
– Är det en speciell miljö som man vill styra på ett särskilt sätt så är det sannolikt enklast att avsäga sig bidraget.
Sveaskog har varit i kontakt med Länsstyrelsen och Trafikverket innan de påbörjade röjningsarbetet.
– Vi har tagit hänsyn till att Omberg är en Ekopark och fört en dialog, säger Madeleine Sveningsson, vägmästare på Sveaskog. Samtidigt vill vi att vägen ska klara kraven för att erhålla statsbidrag.
Annette Rhann pekar missnöjt på resultatet efter kantröjningen på Omberg.
Christer Samuelsson beskriver att röjning brukar ske vart femte år, men att det tidigare inte tagits bort lika mycket.
– Förra gången växte träden snabbt och vi fick nya klagomål. Det optimala är att göra arbetet på hösten eller vintern, då hade det inte sett lika våldsamt ut nu på våren. Men allt kan inte alltid ske vid rätt tillfälle.