Varje dag under perioden 14 juni till 17 augusti guidas en naturvandring på Omberg. Med fasta teman och rutter de olika veckodagarna utgår vandringsturerna från Naturrum vid bergets fot.
Corren följde med den rutinerade guiden Lars Frölich på fredagsturen som kallas "Vättern och branterna".
Just den här fredagen är gruppen av ovanligt lokal härkomst. Den består av en grupp av åtta vänner ifrån Mjölby, ett par från Mantorp och ett cykelsemestrande äkta par från Tibro.
Gunnar och Gerd Sterner har åkt båt över Vättern till Gränna och tänker cykla några dagar och besöka Vadstena och Borensberg, innan det bär av hemåt med båt från Motala.
Enligt Lars Frölich är dagens grupp ganska stor.
- Vi brukar vara mellan fem och tio. I dag var vi tretton och det är jag jättebelåten med. Det allra bästa är sex till åtta personer om man ser till kvaliten. Blir det över tjugo blir det lite utdraget och mycket väntetid.
- Jag guidade på hjässan igår och då var vi sex eller sju. Att det blir så stora grupper trots värmen tycker jag är lite imponerande.
Som vandringens namn antyder handlar mycket av Frölich guidning om berget och dess branter.
Han tar oss med på en resa som går 400-500 miljoner år tillbaka i tiden och berättar mycket inlevelsefullt om istider, klostermunkar, boskapstjuvar från Västergötland och geologiska förhållanden som ändrats många gånger. Den vackraste platsen på turen är den sista branten ner till Vätterns strand, som vi bara skymtar genom den täta växtligheten, och bokskogen i slutet av turen imponerar.
Själva vandringen är någon kilometer lång men det är varken backarna eller den tryckande sommarvärmen som är mest ansträngande. Inne i den täta lövskogen formligen kryllar det av elaka insekter, och när morgondimman skingras märker vi vandrare ingen större skillnad. När fukten försvinner tar myggen vattendropparnas plats.
Gruppen är under hela turen nyfiken och frågorna till guiden blir ofta starten på diskussioner av vitt skilda slag. En deltagare hade hört legender om hur Vättern sägs vara förbunden med en holländsk sjö. En annan hade hört talas om underjordiska gångar i Tibet som ledde till Berlin.
Vid ett tillfälle diskuterades huruvida växterna och naturen har ett medvetande, och Frölich svar på den frågan är tänkvärt.
- Jag tror att vårt språk har stora begränsningar när det gäller att förklara allt som händer i naturen.
Vårt språk må ha stora begränsningar men en sak tror jag att hela gruppen är överens om: Att uppleva Omberg med dess geologiska och biologiska kulturarv via Frölich ord är ett utmärkt sätt att bekanta sig med ett av Östergötlands smultronställen.