Miljöåklagaren Christer Pettersson menade att markägaren gjort sig skyldig till otillåten miljöverksamhet sedan länsstyrelsen gjort anmälan. Markägaren tog jordbruksmark ur produktion vilket enligt bestämmelserna skulle ha anmälts till länsstyrelsen åtta månader före planteringen.
Holavedsbygden har generellt sett höga naturmiljövärden med små åkertegar och ängsmark vilka betats av djur i många generationer. Experter anser området som ett av landets finaste odlingslandskap. Där växer bland annat svinrot, solvända och nattviol.
Tingsrätten gick på åklagarens linje men markägaren överklagade till hovrätten.
Åklagaren har inte kunnat visa att markägaren vare sig uppsåtligen eller av oaktsamhet tagit jordbruksmark ur produktion i strid mot bestämmelserna om anmälningsskyldighet, skriver hovrätten i domen. Markägaren var i god tro när han lät plantera 45 000 granplantor i tre etapper under 1999-2001.
Mannen köpte fastigheten 1997. Innan granplanteringen ägde rum hade markägaren kontakter med tjänstemän på Skogsvårdsstyrelsen och länsstyrelsen. Till en början rörde sig diskussionerna om anläggandet av en damm och hur skötselplanen skulle se ut. Markägaren påpekade att han varit i kontakt med fem djurhållande grannar och erbjudit dem gratis betesmark, men att ingen accepterade erbjudandet och nu ville han plantera skog på markerna.
Tjänstemannen vittnade vid hovrättsförhandlingarna och sa att markägaren borde ha förstått att länsstyrelsen inte önskade att åkrarna och ängsmarken skulle planteras igen.
Men hovrätten tror på markägarens försäkran att han varit öppen i sina kontakter med länsstyrelsen och redovisat sina avsikter med markens framtida användning. Därför river hovrätten upp tingsrättens tidigare dom på 30 dagsböter.