Förslaget fick inget stöd från något annat parti när det lades i kommunstyrelsen.
– Förklaringen är nog att bygdeskolor är en helig ko, tror ÖP:s gruppledare Charles Eriksson.
När kommunens senaste årsredovisning presenterades hade miljöenheten skrivit att det saknades personal till 2 900 tillsynstimmar, vilket motsvarar cirka tre heltidstjänster som miljöinspektörer.
Charles Eriksson gick i taket i kommunfullmäktige över att resursbristen tillåtits vara så stor, och att lagstadgad tillsyn och kontroll enligt livsmedelslagen och miljöbalken inte gjorts.
Inför 2016 begär nu ÖP att miljö- och byggnämndens budget förstärks med motsvarande 2,5 heltidstjänster för att upfylla kommunens lagstadgade åtaganden.
ÖP finansierar till stor del miljösatsningen genom att lägga ned Boets skola som, enligt ÖP, skulle ge ett netto av cirka två miljoner kronor. Partiet räknar med att hälften av eleverna skulle välja att gå i skola i Tranås i stället för i Ödeshög och att besparingen därför stannar vid två och inte tre miljoner.
Boets skola har i höst 17 elever. Det är beslutat att från och med nästa läsår ska skolan krympa till en ren lågstadieskola, det är således sista läsåret som skolan undervisar även fyror.
Som Corren skrev på försommaren så har den borgerliga majoriteten även beslutat att ägna hösten åt att ta fram ett väl underbyggt underlag för att nästa år avgöra hela skolans framtid.
En grupp är tillsatt som har börjat sitt arbete och som ska dra in föräldrar, bya-lag, och andra i utredningsuppdraget. Vad kan samordnas för att stärka skolan?
– Problemet är lite större än vad Charles Eriksson och Ödeshögspartiet framställer det som, men jag är inte så förvånad. Charles Eriksson har i alla tider, även när han var socialdemokrat, drivit linjen att lägga ned Boets skola, kommenterar kommunalrådet Annicki Oscarsson (KD) och fortsätter:
– De räknar på drift- och personalkostnader, men vad händer med bygden om skolan försvinner? Vad vill vi med bygden och vad ska hända med byggnaderna om skolan läggs ner?
Har inte Charles Eriksson rätt i att kommunen måste ha resurser på miljösidan som gör att lagstadgade krav uppfylls?
– Jo, jag är medveten om att vi måste stärka upp den sidan. Vi har också förslag om det, men jag ser det inte som möjligt i nuläget att utöka så att vi totalt skulle ha 4,5 tjänster.
Annicki Oscarsson framhåller att det behöver satsas på flera områden, inte bara på miljösidan.
– Vi kan till och med tänka oss en skattehöjning för att få bättre resurser, men det är inte där vi börjar. Vi måste först skapa en så effektiv organisation som möjligt och hela tiden utvärdera det vi gör. Har vi pucklar som måste lösas är inte ny fasta tjänster rätt åtgärd.
En tanke inför nästa är att låta en vikarierande miljöinspektör fortsätta sin tjänst när ordinarie medarbetare återkommer.
Charles Eriksson anser att miljöenheten inte klarar miljötillsynen idag annat än det mest akuta.
Kommunalrådet tycker att ni lägger ner Boet skola för lättvindigt?
– Det tycker inte jag. Vi har hållit på och babblat om denna skola i så många år att det behövs ingen särskild utredning nu.
Charles Eriksson håller med dem som anser att bygdeskolor generellt bidrar till mer boende på landsbygden, men tror inte att det längre gäller i Boet med omnejd.
– Det är för dåligt elevunderlag. Skolan är för liten. En hel del föräldrar har ju redan flyttat sina barn därifrån.