Det är de höga kraven på lantbruken om vattenskydd, och oklarheterna om kommunernas ansvar, som får kommunen att överklaga till regeringen.
Ett av flera krav är att jordbrukarnas måste anlägga våtmarker för att se till att lakvattnet från gödslade och besprutade åkrar tar längre tid på sig, och renas på vägen, innan de når vattendragen.
Corren rapporterade för ett par månader sedan om att Ödeshögs kommun skrivit ett starkt kritiskt remissyttrande till den berörda regionala vattenmyndigheten.
Vad kommunen då inte visste var att en enskild kommun har möjlighet att till regeringen överklaga hela förslaget till åtgärdsprogram, som i grunden bygger på EU:s vattendirektiv.
Ett antal kommuner i landet har valt att göra detta.
Ödeshögs tidigare kommunalråd, Magnus Oscarsson (KD), har haft ett finger med i spelet. Han har agerat i riksdagen med kritiska frågor om vattendirektivet.
I överklagandet skriver kommunen att enligt Miljöbalken ska ett åtgärdsprogram innehålla en analys av programmets konsekvenser ur en allmän och enskild synpunkt och hur åtgärderna är avsedda att finansieras.
Kommunen anser inte att förslaget lever upp till det.
Landshövding Elisabeth Nilsson delar kritiken.
– Åtgärdsprogrammet kan slå ut jordbruket i Sverige. Det innehåller massor av mycket kostsamma åtgärder, men vem som ska betala klargörs inte, sa hon nyligen i Norrköpings Tidningar.