Morteza Karimis afghanska id-handlingar duger inte för Migrationsverket. De "styrker inte innehavarens identitet i sådan utsträckning som krävs för styrkt identitet" som man skriver i sina anvisningar.
Ett fel begicks när Morteza Karimis pass skrevs ut i mars 2013 på den afghanska ambassaden i Teheran. Där hade han bott med sin familj sedan han var nio år och de flydde från hemlandet. Fel år skrevs in och Morteza blev plötsligt två år äldre, 18 i stället för 16. Passet fick senare en rättelse med stämpel från den afghanska ambassaden.
Enligt Mortezas vänner, familjen Frisk i Ödeshög, berodde felet på att man översatt fel till västerländsk tideräkning.
Morteza har tvillingbrodern Mostafa i Sverige. Han kom hit tre år före, och fick uppehållstillstånd. Han är sedan några veckor svensk medborgare och bor med fru och bäbis i Enköping.
Morteza kom till Ödeshög 2015 strax före det som kallats för migrationskrisen då många migranter försökte ta sig till Sverige för att söka asyl. Han sökte sig av naturliga skäl till sin tvillingbror Mostafa som då bodde hemma hos Gunnel och Lasse Frisk i Ödeshög. Senare flyttade bröderna till en egen lägenhet.
Morteza fick praktikplats och anställning på Hallins metallindustri i Ödeshög och i dag är han fast anställd sedan fyra år tillbaka. Arbetstillstånd har han kunnat få och få förlängt trots att han aldrig fått sin asylansökan godkänd.
Migrationsverket avslog i stället hans ansökan 2018. Tveksamheter i hans id-handlingar är ett skäl. En så kallad tazkira finns, det är ett slag folkbokföringsbevis från lokala myndigheter i Afghanistan. Sådana anses av Migrationsverket ha lågt bevisvärde som id-handling eftersom de utfärdats på muntliga uppgifter. Att sedan passet utfärdats med tazkiran som förlaga gör att inte heller passet styrker identiteten, i synnerhet som födelseuppgifterna inte överensstämmer i de båda dokumenten. Migrationsverket avslår ansökan.
Migrationsverket som avslagit Mortezas asylansökan menar att han inte har kunnat styrka sin identitet, eller gjort den sannolik. Att han är hazar och shiamuslim ger inte automatiskt skyddsskäl. Att familjen flydde efter att pappan dödats av talibaner och att familjen trakasserats är inte tillräckligt skyddsskäl och han har "inte gjort sannolikt att det råder en hotbild" mot honom. Att inte ha något nätverk kvar i hemlandet är inte heller skäl att få asyl för en vuxen person.
Med hjälp av ett dna-test har Morteza och Mostafa kunnat verifiera sitt släktskap. Med 99,99 procents säkerhet är de bröder. Däremot säger testet inget om hans födelsedata. Migrationsverket har ifrågasatt även broderns id-handlingar men ändå godkänt hans asylansökan. Att han fått svenskt medborgarskap beror på att han bedöms ha styrkt sin identitet genom "vistelse i Sverige i åtta år och vidhållande av de identitetsuppgifter han lämnat".
Tvillingbroderns asylansökan bedömdes på helt andra grunder. Han ansågs inte ha flyktingskäl, hans id-handlingar och uppgifter om hemvist ifrågasattes också. Att han ändå fick permanent uppehållstillstånd var av humanitära skäl. Han var 15 år och uppgav att han inte visste var hans familj befann sig. "Synnerligen ömmande omständigheter", enligt Migrationsverket.
Myndighetens presstjänst kan inte kommentera enskilda personers ärenden utan fullmakt, men uppger att varje sökande bedöms individuellt och därför kan två tvillingbröders skyddsskäl bedömas olika.
Familjen Frisk i Ödeshög, som blivit nära vänner med tvillingarna, är upprörda över Migrationsverkets beslut. Och Mortezas chef på Hallins, Jonas Andersson, tycker att det är fel och beskriver ärendet som ett Moment 22.
– Det är bevisat att de är bröder. Mostafa får inte bara uppehållstillstånd utan även medborgarskap, medan hans bror Morteza utvisas.
Mortezas juridiska ombud har överklagat till Migrationsöverdomstolen och menar att det behövs en vägledande rättspraxis för vilka krav som ska ställas på id-handlingar tillhörande personer som kommer från Afghanistan och andra länder där sådana handlingar inte bedöms tillräckligt styrka personens identitet. Migrationsöverdomstolen har nekat prövningstillstånd.
– Morteza kan nu välja mellan att gå med på att frivilligt åka till Afghanistan eller säga nej, men då blir han illegal flykting och måste gömma sig, säger Gunnel Egmark Frisk.
Kvar i Iran finns hans mor, syster med familj och yngre bror.
– Vi har kontakt på telefon. Men i Afghanistan har jag ingen släkt och känner ingen, säger Morteza.
Han är tystlåten och oron syns i han ögon. Han berättar att han tar sömnpiller för att få nattro.
För en vecka sedan hade han ett så kallat återvändarmöte hos Migrationsverket. Myndigheten vill att han ska återvända till Afghanistan och därifrån söka ett nytt tillfälligt arbetstillstånd för jobbet som han har kvar på Hallins.
På Hallins sysslar Morteza med svetsning, slipning och betning av rostfri plåt. Han trivs med arbetet och arbetskamraterna.
– De är snälla allihop.