Kommunens räkenskaper slutar på omkring 0,87 miljoner kronor minus. Därmed får Ödeshög stå kvar i skamvrån tillsammans med de övriga fyra Östgötakommuner som inte klarade balanskravet för budgetåret 2002.
Det var under årets sista skede som en miss upptäcktes i kommunens återkommande prognostiseringar. Kostnaden för skolskjutsarna på cirka 3 miljoner kronor träffade inte någon budget och syntes därmed inte i den totala driftbudgeten.
Läget är därmed bekymmersamt men inte alls hopplöst, skriver Jan-Olof Gustafsson (c) i en kommentar av årsredovisningen - hans första i egenskap av kommunalråd. Som sig bör pekar han på de ljuspunkter som året 2002 ändå förde med sig. Att kollektivtrafiken fick fler turer, att en utbyggnad av Häst-holmens hamn är på god väg och att skolan fortsätter sitt samarbete med näringslivet nämner han som de tre första exemplen.
Minusresultatet kan främst härledas till kraftigt ökade personalkostnader, kommer årsredovisningen fram till. Visserligen var även skatteintäkterna något högre än beräknat, men det räckte inte.
De största budgetavvikelserna återfanns i socialnämnden med 3,3 miljoner kronor och i barn- och utbildningsnämnden med 2,7 miljoner kronor.
Budgetavvikelsen för nämnder och kommunstyrelse sammantaget var minus 5 miljoner kronor vilket ändå är lägre än problemåret 2000. Den totala budgetavvikelsen stannade på minus 1,2 miljoner på grund av att skatteintäkterna var högre än budgeterat.
De ökade kostnaderna jämfört med budget för barn- och utbildningsnämndens del hänförs till två delar, nämligen de ökade ersättningarna till andra kommuner för gymnasieelever och ökad kostnad för maxtaxans införande. När det gäller maxtaxan hoppas kommunen fortfarande på ersättning från staten.
Socialen visade totalt ett underskott på 3,3 miljoner kronor. 2002 var på många sätt ett extremt år för socialnämnden, står det i årsredovisningen. Nyinflyttade med omfattande sociala problem och kriminella vanor ledde till att socialen fick göra kostnadskrävande insatser. Nämnden tvingades utöka nattbemanningen för att klara utagerande demenssjuk, och det tillkom fler handikappade än väntat som behövde vård.
Miljötekniska nämnden fick däremot ett positivt resultat på 0,4 miljoner kronor. Egentligen kunde det ha blivit ännu högre. Ett överskott uppstod inom renhållningskassan, och dessa pengar har satts in på en fond för att bekosta stängningen av soptippen.
Även kommunstyrelsen och kultur och fritid hamnade på plus.
Kommunens kostnader för personalen ökade med cirka 6,4 procent i jämförelse med året innan. Kommunen var tidigt ute när den i mars förra året införde 3--3 systemet inom vården för funktionshandikappade. Det har inte lett till merkostnader och förhoppningen är att modellen ska öka sysselsättningsgraden på sikt.
n Den genomsnittliga sjukfrånvaron minskade något från 44,17 procent 2001 till 37,74 procent 2002. Antalet sjukdagar har dock ökat vilket förklaras med att antalet anställda också blivit fler.
n Investeringsbudgeten slutade på 13,7 miljoner kronor vilket var något lägre än budgeterat eftersom ombyggnaden av Fridtjuv Bergskolan kök inte blev av.
n De långfristiga lånen uppgick till 51,5 miljoner kronor vilket är en minskning med 0,6 miljoner kronor jämfört med 2001.
n Soliditeten minskade något med 1,6 procent till 45,1 procent. Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens styrka på lång sikt och bör ligga någonstans kring 60 procent.