Det måste kännas snopet. I kommunalvalet fick mp ett röstantal som gav två mandat. Och i riksdagsvalet gick mp framåt och där fanns ett fast östgötamandat att tillgå.
Sedan fick mp inga lokala nämndplatser alls, riksdagsplatsen har östgötska Helena Hillar-Rosenqvist fått lämna för språkröret Peter Eriksson. Hur gick nu allt detta till?
Jag pratar med Olof Rosenqvist, en av de två miljöpartisterna i kommunfullmäktige. Som brukligt hade partiet sökt valsamverkan med socialdemokraterna och vänstern. Medan förhandlingarna pågick gick något snett, och mp fick veta att de inte längre var välkomna. Olof Rosenqvist förstår inte exakt varför.
- Det var s och v som gick mest tillbaka i valet. Därför tyckte vi att vi inte skulle behöva träda tillbak allt för mycket, men vi var ändå villiga att kompromissa väldigt långt.
Det stämmer inte med socialdemokraternas version.
- Miljöpartiet ville ha proportionellt fler platser än vad de var berättigade till. De var helt enkelt för giriga, säger Börje Lindholm som också vill poängtera att beslutet att avbryta samverkan var förankrat inom partiet.
Det fick sedan konsekvensen att fyra nämndledamotsplatser, två ordinarie och två ersättare, istället gick till den borgerliga alliansen. Både mp och s tycker att detta är det andra partiets fel att det blev så.
- Men vi fortsätter gärna samarbetet med s och v, även om det bjuds med armbågen, säger Olof Rosenqvist.
Eftersom Östergötland bara har ett riksdagsmandat att tillgå, hade Helena Hillar-Rosenqvist hoppats att något annat distrikt skulle ha tagit sig an språkröret, något större storstadsdistrikt med fler mandat.
Hon var inte alls beredd på att behöva släppa sin riksdagsplats, hon hade verkligen bespetsat sig på en tredje och sista mandatperiod som riksdagskvinna. Mp har nämligen den policyn att varje politiker endast sitter i tre perioder i sträck. Det tar ett tag att få inflytande, därför känns lite extra bittert, tycker hon.
- Det är trist som bara den. Jag var gruppledare förra omgången och hade kunnat representera Östergötland på alla möjliga områden när det gäller viktiga frågor som Ombergs nationalpark och riksväg 50.
Det uppdrag hon ändå har är som representant för Riksrevisionens styrelse. Det känns extra kul för just henne, eftersom hon var med och såg till att den nya oberoende Riksrevisionen bildades.
Till årsmötet får hon veta var hon kan finnas med i lokalpolitiken. I övrigt har hon gott om tid att ägna hon sig åt sina får. För den verksamheten har hon utökat med 100 procent - från ett till två får.