Inför barn- och utbildningsnämndens sammanträde på måndag finns det ett förslag från barn- och utbildningschef Torbjörn Lindström med denna innebörd.
Förslaget är politiskt förankrat. Det har diskuterats i nämndens arbetsutskott, även om det ska dras ett varv till i utskottet före nämndens sammanträde, men ordföranden Wollmar Unemo (c) ser egentligen ingenting som talar emot det.
- Det är andra förutsättningar i dag än vad det var 1997 när beslutet togs att sammanföra alla sjätteklassare på Lysingskolan. Då fanns det inte plats för eleverna på Fridtjuv Bergskolan och enda alternativet till att flytta över sexorna till Lysingskolan var att bygga ut skolan.
- I dag råder omvänt förhållande med en ålderspuckel på högstadiet och ett läge där vi håller på att spränga Lysingskolan, konstaterar Wollmar Unemo.
Att det är trångt på Lysingskolan märks om inte annat i den långa och smala korridoren.
En genomförd enkät visar att en majoritet av personal och föräldrar anser att beslutet att alla sexor ska gå på Lysingskolan bör upphävas.
Läraropinionen är ytterst entydig. Av 21 lärare är det bara en enda som tycker att skolan ska fortsätta att vara inte bara högstadieskola utan också sexornas skola. Lärarna anser att lokaler och skolgård inte är anpassade för sexorna. De är inte tillräckligt mogna för denna miljö och följden blir bland annat att de stör de äldre eleverna.
Är du förvånad över enkätresultatet bland lärarna?
- På intet vis. Jag har arbetat som rektor på Lysingskolan i två och ett halvt år och jag har sett hur sexorna har det, säger utbildningschef Torbjörn Lindström.
Även en majoritet av vårdnadshavarna, 56 procent, tycker att eleverna ska gå kvar i sin mellanstadieskola tills de börjar sjuan. En ännu högre grad av vårdnadshavarna tycker precis som lärarna att lokaler och skolgård inte passar så unga elever som tolvåringar.
Lektionssalarna har direktförbindelse med korridoren och den höga ljudnivån stör pågående undervisning och skapar oro. Eleverna saknar också uppehållsrum även om biblioteket tidvis fyller denna funktion.
Om förslaget genomförs, att från nästa läsår låta de blivande sexorna gå kvar i sin hemskola, innebär det att kommunen kan spara in 1,5 lärartjänster genom att utnyttja befintlig kapacitet i bygdeskolorna. Samtidigt stärker det oddsen för bygdeskolornas överlevnadsmöjligheter.
Enligt både Torbjörn Lindström och Wollmar Unemo är det dock elevernas bästa som man först och främst har för ögonen med förslaget. Betygsutvecklingen på Lysingskolan har inte varit positiv de senaste åren.
Wollmar Unemo:
- Det finns föräldrar som sagt när deras elever slutat nian att de fick ett förlorat år på Lysingskolan. Först fick deras elev ny lärare när de började sexan. Sedan blev det nya lärare igen när de började sjuan.
Om den nygamla ordningen ska införas blir det sjätte läsåret en inskolningstid för flytten till Lysingskolan i sjuan.
Bygdeskolornas elever får undervisning en förmiddag i veckan i slöjd och språk medan Fridtjuv Bergskolans sexor dessutom får idrott och musik på Lysingskolan.
Vad eleverna själva tycker? En majoritet av detta läsårets sexor säger sig ha uppskattat skolbytet.