-- Jag började i september och har nu skrivit 100 sidor. Romanen utspelar sig i nutiden. Det finns personer som säger att de vill läsa den redan nu, men de får vänta tills den är utgiven.
Du har redan skrivit fyra romaner som du har fått refuserade. Ger du inte upp snart?
-- Det är bara en sporre till att fortsätta eftersom jag har fått tillbaka manus och sett att de inte har vänt en enda sida. Det enda jag har ångrat är att jag sedan har kastat alla romanerna.
Den senaste som jag skrev utspelade sig i Vadstena och Motala. Fem eller sex personer avled, det var så mycket sorger i den att jag grät. Den jag skriver nu är lite gladare, och jag har roligt när jag skriver den.
Jag har fått en faktabok publicerad. Den handlade om kryddor och gavs ut på LT:s förlag 1979.
Är det någon som kommer känna igen sig i Ödeshögsromanen, till exempel Klas Ingesson vars husbygge du överklagade?
-- Jag har inte skrivit så att någon ska känna igen sig. Det är helt fristående personer i romanen. Och jag har ingenting emot Klas Ingesson, det var politikerna jag ville åt den gången.
Och hur går det med patentet för din nya uppfinning?
Allt är färdigt för att söka. Patentet berör långtradare och bilar. Men jag berättar inte mer för dig än så. Det finns alltid någon som läser om saken och kan komma före. Därför vill jag inte i detalj berätta vad det handlar om.
Jag har varit med om det förut. Jag har haft ett patent tidigare och flera mönsterskydd.
Ditt efternamn är taget. Hur kom du på det?
-- Adop står för Atelje drottning Ommas produkter, ett företag som jag drev i 19 år och där jag tillverkade dockprototyper. Sedan började folk kalla mig för fröken Adop, så jag ansökte om att ta det som familjenamn.
Namnet är jag ensam om. Det var en kvinna som ville få namnet inregistrerat som firmanamn, men det sade jag nej till.