Det är förklaringar som Thomas Carlsson och Jenny Ehn ger till att skolan utmärker sig i positivt avseende.
Vi berättade 15 december att ny statistik från Sveriges kommuner och landsting, SKL, visar att en rad nyckeltal är väldigt smickrande läsning för Lysingskolans personal.
Som att 92 procent av förra läsårets niondeklassare ansåg sig ha studiero på lektionerna.
Inga nior på någon annan högstadieskola i vårt avlånga land når upp till ett så högt tal.
Vi besökte skolan och samtalade med Thomas Carlsson och Jenny Ehn, båda är förstelärare med uppdrag att arbeta förebyggande för trygghet och studiero.
Thomas är idrottslärare på skolan, och har oförtrutet arbetat som sådan sedan 1983, och Jenny är bildlärare. Det de gör som förstelärare gör de ovanpå sina ordinarie arbetsuppgifter.
Thomas Carlsson tycker att det under flera års tid varit en positiv trend på skolan.
– Vi har 250 elever på skolan, de är här utan att själva ha valt det, och så klart blir det konflikter. Jag tycker att vi är duktiga på att hantera dem, tar tag i dem direkt, och allting dokumenteras.
De två lärarna ser sig som lyckligt lottade. De har en rektor, Richard Olofsson, som ständigt har dörren öppen till sitt arbetsrum utanför stora korridoren. Det är både för elever och personal att bara slinka in.
Rektorn står för kontinuitet, signalerna om vad som är viktigt på skolan ändras inte från det ena året till det andra året.
– Han är duktig på att se hur vi lärare mår och hur vi har det, anser Thomas.
Thomas Carlsson och Jenny Ehn leder det så kallade DK-teamet på skolan, förkortningen står för diskriminering och kränkning.
De arbetar förebyggande men de griper också in om en mentor behöver hjälp och inte når fram till elever och föräldrar så som önskas.
En enkät som görs bland eleverna varje läsår ger god ledning om var åtgärder behöver sättas in. En fruktbar dialog med elevrådet ger också mer än fingervisningar om vad bristerna finns.
Detta läsår har det införts vuxenstöd under en halvtimmes tid vid skolluncherna, eftersom det visat sig att en del elever far illa i kön. Lärare får skriva upp sig som ”matvakt” och lönen är en matkupong.
– Något som vi också jobbar med är att få upp skärmskydd vid flickornas duschar i sporthallen. Det finns elever som vill slippa att bli direktexponerade för varandra när de står och duschar, säger Thomas Carlsson.
Starkt rektorsstöd, engagerat elevråd. Den stora framgångsfaktorn för Lysingskolan, enligt Thomas och Jenny, är dock något annat, lärarkollegiet.
De beskriver hur sammansvetsade lärarna är och hur de hjälps åt.
– Jag tror ärligt talat att vi är lite unika. Jag tror inte att det är högre lön som i första hand får en lärare att stanna kvar på en skola. Det är mer arbetsmiljön som är den avgörande faktorn, framhåller Jenny.
Hon exemplifierar med frågor. Vilka möjligheter har du som lärare att bedriva bra undervisning? Hur ser schemaläggningen ut? Funkar planeringen? Vad finns det för elevvårdsresurser?
Vi råkar på ett par elevrådsrepresentanter i korridoren.
De tycker att det fälls för mycket hårda ord i korridorerna. De tror att detta måste stävjas, annars kan det bli accepterat som normalt.
Elevrådet planerar att göra en enkät om språkbruket under vårterminen. Thomas och Jenny lovordar initiativet.