Trehörna ligger drygt 20 minuter ifrån både Ödeshög och Tranås. Direkt när man kör in i samhället tornar kyrkan upp sig som en central punkt intill Trehörnasjön. Sedan några månader pratar många av de drygt 300 boende i "socknen", som de fortfarande säger, om vad som ska hända med deras hembygdsgård som ägs av kyrkan.
Hembygdsgården, som även fungerar som församlingshem, är Trehörnas "hjärta", berättar Kalle Bäck, en känd profil i Ödeshög, inte bara som historiker utan även som politiker och en stolt Trehörnabo:
– Väldigt många är negativa till att kyrkan vill sälja hembygdsgården.
Sture Brolin bor också i samhället och är ordförande för byalaget som ordnar mycket aktiviteter i Trehörna. För några dagar sedan var de båda med på ett möte med pastoratet där frågan diskuterades. Ett 40-tal personer var på plats, vilket ses som en stor uppslutning i det lilla samhället.
Sture Brolin är liksom Kalle Bäck kritisk mot argumenten som kyrkans företrädare från pastoratet framfört. Beskedet de fick var att det skulle kosta för mycket att ha kvar hembygdsgården, bland annat skulle kyrkan spara cirka 30 000 kronor per år i elkostnad.
– Men man kan inte redogöra ordentligt för vad de olika kostnaderna var, och hur mycket som berör hembygdsgården. De kunde inte hålla isär kostnaderna från hembygdsgården från servicebyggnaden som kyrkan också äger. Därför blev det ingen förståelse för deras argument, vi trodde inte på dem helt enkelt, säger Sture.
Servicebyggnaden används för kyrkans personal och dessutom får Post Nord nyttja den som personalutrymme.
– Det är inte hembygdsgårdens el som kostar, utan det är kyrkans servicebyggnad som står för de mesta elkostnaderna, säger Kalle Bäck. Servicebyggnaden är uppvärmd dygnet runt under den kalla perioden, till skillnad från hembygdsgården som värms upp vid behov. Summan de skulle spara på hembygdsgården är försumbar.
Det var under hösten Folkungabygdens pastorat meddelade att en försäljning kan bli aktuell. Då var det representanter för sockenrådet i Trehörna och församlingsrådet i Ödeshög som fick informationen. De krävde då ett möte med allmänheten som hölls i januari.
På mötet fick de boende också veta att hembygdsgården behöver ett underhållsarbete om den ska fortsätta drivas. Den kostnaden vill man inte ta, säger Sture:
– De har inte gjort något underhåll på 25 år. Det innebär att de har en stor underhållsskuld, så ska de få byggnaden i skick så kostar det mycket mer i dag än om de hade gjort det fortlöpande.
Det visar sig även att kyrkan har en fond som kommit till genom ett arv från en lokal gårdsägare i Trehörna som de skulle kunna ta pengar ifrån. I testamentet står att fonden kan användas till just underhåll av hembygdsgården.
– Den fonden kände de från pastoratet inte till, den skulle man kunna använda för att ta en del av kostnaden, säger Kalle Bäck. Det är inga oöverstigliga saker som behöver göras, det är en trapp som ska bytas och taket behöver rengöras och sådant.
Svenska kyrkans alternativ är att antingen sälja hembygdsgården till privatperson eller att de boende bildar en hembygdsförening som tar över driften alternativt att byalaget i Trehörna tar över.
Men Kalle Bäck är kritisk och säger att byalaget har nog med jobb och ansvar:
– De har inget intresse av att ta på sig mer underhållsansvar. De har sitt lusthus som man vårdar, och sköter lekplatser, motionsspåret, boulebanan bland annat. De ordnar även firande kring midsommar, valborg, lucia och nyår. De ordnar även historiska vandringar med mig bland annat och föreläsningar. Det finns inget underlag att skapa en konkurrerande förening här i Trehörna. Byalaget gör det som en hembygdsförening gör.
Mattias Ståhlberg, är ordförande i kyrkorådet vid Folkungabygdens pastorat. Han var med och mötte Trehörnaborna häromveckan. Syfte med mötet var att ta reda på hur driften skulle kunna se ut framåt och vad som händer med församlingen om hembygdsgården inte finns kvar.
– Då handlar det om vilken verksamhet och aktiviteter som skulle behöva vara i annan lokal. Kan man använda kyrkan eller hyra in sig i lusthuset som byalaget i Trehörna har kvar?
Kyrkan ordnar väl också aktiviteter i hembygdsgården?
– Ja, vi har en verksamhet, det finns en del grupper som träffas där, men relativt sällan.
Han tycker att de boende har framfört kloka synpunkter och förstår att de boende vill ha kvar hembygdsgården.
– Det är en jättevacker plats och det finns traditioner. Men ser man sig omkring så kanske det ändå är lite udda att det är Svenska kyrkan som äger en hembygdsgård. Visserligen är den även församlingshem, men kallas och fungerar kanske mer som hembygdsgård.
Den här fonden som finns, kan den bli aktuell att nyttja?
– Vi har inte hunnit titta på det i detalj. Det var en bra sak som kom fram. Nu kanske det inte är så mycket pengar som skulle täcka hela underhållsbehovet, men ändå.
Ni kände inte till den, eller hur?
– Nja, den finns nog hos oss, men vi hade inte detaljer om den.
Stämmer det att ni svårt att redogöra för hur mycket hembygdsgården kostar?
– Våra siffror ifrågasattes och det är svårt att på rak arm säga vad som är vad, men till syvende och sist är elfrågan en detalj, det är mycket andra kostnader också att ha en fastighet som det drar med sig, framför allt personalkostnader.
Vad kommer hända nu?
– Än så länge är inte några beslut tagna. Kyrkorådet kommer att ta hand om de här synpunkterna och sedan kommer vår arbetsgrupp jobba vidare med frågan. Det kan hända att vi behöver en ny dialog.
Sture Brolin och Kalle Bäck hoppas att kyrkan tänker om.
Varför är det viktigt att hembygdsgården finns kvar?
– Det är den enda kulturhistoriska platsen i Trehörna. På hela fastigheten finns det kyrkan, Trehörnas första skolbyggnaden från 1858, hembygdsgården, ett ditflyttat trumslagarboställe, en ditflyttad byggnad som var den första prästgården i Trehörna. Allt är samlat där. Det är Trehörnas hjärta, säger Sture Brolin.
– Säljs hembygdsvården till en privatperson vet vi inte vad som händer med den, säger Kalle Bäck. Vi har mycket aktiviteter vid hembygdsgården som vi inte kan ha om någon privatperson köper den.