Axel Magnusson blir serverad kaffe av sin assistent Johan Karlsson. Fika är en högtidsstund för Axel.
Turerna kring autistiske Axel Magnusson från Ödeshög har varit många (se faktarutan).
I februari 2024 ville Ödeshögs kommun säga upp hans plats på Sjöboda gård utanför Katrineholm, eftersom de ansåg att den blivit för dyr. Axels föräldrar överklagade beslutet och under sommaren och hösten prövades frågan juridiskt. Efter en dom i förvaltningsrätten den 4 oktober och efter att Ödeshögs kommun fått nej till prövningstillstånd i kammarrätten, har Axel rätt att bo kvar på Sjöboda.
Trots domstolens beslut finns fortfarande inget nytt avtal påskrivet mellan Sjöbodas ägare Stiftelsen Linden och Ödeshögs kommun. Från 1 mars bor Axel kvar på boendet utan avtal. Kärnfrågan kvarstår – kommunen anser att Axels placering är för dyr.
– Vi avser att följa domen och att samarbeta med Linden. Samtal pågår kring avtalet. Vi har ett ansvar att Axel får en bra vård, men även för kommunens bästa, säger Christina Blom, socialchef i Ödeshögs kommun.
– Det är inte ovanligt att man för en diskussion kring innehåll och pris när en placering varat en tid. Just nu är vi inte eniga, främst kring priset, säger myndighetschef Anders Ivar.
Susanne Mulder är vd på Stiftelsen Linden. Hon är tydlig med att verksamheten på Sjöboda är dyr och att arbeta efter LSS-lagen kostar, om man inte ska begränsa individer. Dygnskostnaden ska täcka de utgifter de har för att driva verksamheten. Hon betonar att stiftelsen inte är vinstdrivande. De intäkter de får in går tillbaka in i verksamheten.
– Nej, vi är inte billiga. Men vi vänder oss till en grupp människor som har otroliga utmaningar i livet och där man provat olika insatser tidigare som inte fungerat. Den gruppen kräver hög bemanning, nära ledarskap, specialbyggda fastigheter och en skyddad miljö som ändå är öppen. Därför har vi en omfattande "överbyggnad", det vill säga kostnader för pedagoger, specialresurser, egna fordon och snickare. Alla våra boenden ligger på landsbygd för att det ska vara avskilt, men ändå öppet. Vi har inga låsta grindar och våra boende kan röra sig fritt ute på ett säkert sätt.
Sjöboda gård drivs av Stiftelsen Linden. Fem månader efter att förvaltningsrätten gav Axel rätt att bo kvar på Sjöboda finns inget avtal klart mellan Linden och Ödeshögs kommun.
Susanne säger att den vård som Axel får på Sjöboda är ett koncept och att det inte handlar om att det går att förhandla bort delar av arbetssättet.
Vilken vård kan Axel få för det priset som Ödeshög är villig att betala?
– Den frågan går inte att ställa i vår verksamhet. Man köper ett helt paketet och det har jag försökt förklara för kommunen. Vi sänkte priset med 1 500 kronor (per dygn) förra året när vi gjorde förändringar kring personalsituationen för Axel. Ödeshög har känt till priset hela tiden. Men när de säger att de inte vill betala mer än en viss summa måste vi sätta ned foten. Då riskerar vi andra placeringar och hyresgäster.
Betyder det att man antingen köper hela paketet eller inget alls?
– Ja, precis. Man köper konceptet som vi har och betalar ett vårddygnspris. Man kan inte bo här och inte få nyttja till exempel rörelserummet eller vissa allmänna utrymmen. Eller att Axels personal inte ska ha rätt till utbildning eller handledning.
Det är just den så kallade "överbyggnaden" som Ödeshögs kommun anser är för dyr och en del i avtalet som kan förhandlas om.
– Vi behöver inte skriva på vilket avtal som helst. Även om det finns en dom som säger att han ska bo kvar på Sjöboda måste vi inte skriva på ett avtal som är oförmånligt. Vi har möjlighet att säga att priset inte är okej. Vad andra kommuner gör eller betalar kan inte vi ta ansvar för. Den kostnaden vi har beräknat räcker för att ge brukaren en god vård. Resten är kostnader för administration, gemensamma byggnader, fordon och styrelsearvoden. Vi bedömer att de kan minska ned på de kostnaderna, säger Anders Ivar.
Betyder det att Axel inte får åka på utflykt för att kommunen inte vill vara med och betala fordonen?
– Hur mycket bil Axel åker och hur mycket han utnyttjar allmänna lokaler är sådant som de kan titta på. Sedan förstår jag principen att man fördelar kostnader procentuellt. Vi måste bortse ifrån om andra kommuner tycker att deras pris är okej, säger Anders Ivar.
– Vi köper inte ett paket utan vi köper vård för Axel i det här fallet. Det är individuella behovet som styr, utifrån hur mycket bil han behöver åka och vilka lokaler han utnyttjar. Vi tänker att priset utgår från personens individuella förutsättningar. Det ska vara individuellt för att tillgodose brukarens bästa, menar Christina Blom.
Om det visar sig att han åker mer bil än andra eller utnyttjar lokalerna mer. Ska ni betala mer då?
– Vi har inte ställt de frågorna än, det vill säga hur mycket bil han åker eller hur ofta han är i idrottshallen. Men det skulle man kunna göra, menar Anders Ivar.
Vilken rätt har ni som kommun att gå in och detaljstyra hur de bedriver sin verksamhet?
– Vi kan inte styra det. Vi vill inte gå in på detaljnivå. De måste presentera något som är ekonomiskt rimligt för oss. Vi ska inte behöva gå igenom deras budget och tala om vad de ska spara på. Men vi har rätt att ifrågasätta en prisbild. Vi har valt att inte peka ut vad de ska spara på. Vi vill inte betala så mycket och då blir deras motfråga vad vill ni att vi ska spara in på, säger Anders Ivar.
Christina Blom, socialchef och Anders Ivar, myndighetschef är de som ansvarar för avtalet med Stiftelsen Linden. "Vi behöver inte skriva på vilket avtal som helst. Även om det finns en dom som säger att han ska bo kvar på Sjöboda måste vi inte skriva på ett avtal som är oförmånligt", säger Anders Ivar.
Du pekar ju ändå på saker de ska spara in på.
– Den här dialogen har vi med alla. Det är som med alla konsumenter, vi har rätt att ifrågasätta priset. Vi jobbar för våra politiker. Kommunfullmäktige skulle kunna besluta att tillföra mer pengar, men det har vi inte fått. Jag tror att skattebetalarna tycker att det är rimligt att vi ifrågasätter alla fakturor och alla avtal, säger Anders Ivar.
Susanne Mulder menar att hon inte vet vad som händer med Axel nu. Situationen har hamnat i ett dödläge eftersom avtalet gick ut 1 mars.
– Avtalet fortsätter om man fortsätter nyttja tjänsten. Men vårt ställningstagande är att de måste avsluta placeringen eftersom de sagt upp platsen. Antingen bor Axel kvar och då gäller det paket som han har haft eller så måste han flytta. Då måste vi börja planera för det. Det är tre månaders uppsägning åt båda håll. De är fria att flytta Axel när de vill. Vi är måna om att Axel får ett gott liv, för det har han rätt till.
Axel Magnusson har bott på Sjöboda gård utanför Katrineholm i mer än sju år. Assistent Johan Karlsson har varit med under de flesta av åren.
Anders Ivar hoppas att parterna kan komma till ett avtal, annars behöver kommunen hitta en annan plats för Axel.
– Vi kan läsa domen från förvaltningsrätten och se vilken vård som Axel förväntas få och sedan kan vi se om det finns någon annan utförare som kan utföra den vården. Det betyder att vi kan skriva på ett avtal och säga upp det när vi hittat en annan plats, säger Anders Ivar.
– Men det är inte att föredra när det gäller kontinuitet och bra vård. Vi är måna att Axel får den goda vård som förvaltningsrättens dom pekar på. Det ifrågasätter vi inte överhuvudtaget. Jag hoppas att vi kan komma överens och att det blir bra för båda parter. Det är vår ambition, säger Christina Blom.