Torpet är fotograferat från bergknallen ovanför spisfundamentet. Du ser husets västra och södra vägg samt den stenlagda gården som försvinner ut under vägen.
Ann-Charlott Feldt, antikvarie på Östergötland museum, berättar om ett par små hus som fascinerar henne djupt.
I samband med planer på ny villabebyggelse vid Sväm, två kilometer sydväst om Ödeshögs tätort, har arkeologer undersökt om det finns fornfynd i området. Kommunen köpte marken 2012. Här ska det bli ett nytt samhälle med 47 villatomter, det ska grävas för vatten, avlopp och fiber. En gång- och cykelväg planeras också mellan Sväm och Ödeshögs tätort.
Men först måste marken undersökas. Här har bott människor tidigare. Det är nu som Ann-Charlott Feldt kommer in i bilden.
– Jag sitter och tittar på jordpåsar som ska skickas till Historiska museets arkeobotaniker, som kan hitta fröer så att vi ser vad som odlades, säger hon.
Nu kan man tro att den här historien handlar om forntiden på riktigt, men faktum är att gränsen för vad som räknas som fornlämning numera går vid året 1850.
Husgrunderna som hittats vid Sväm är dels torpet Ramstorp, dels en backstuga vid något som varit en liten åker, i dag ett hygge.
– Ramstorp dyker upp på den historiska kartan från 1726, berättar Ann-Charlott Feldt. Namnet finns på den häradsekonomiska kartan från 1868–77. Där finns alla backstugor, torp och soldattorp, rena drömmen för släktforskare. Men mer vet vi inte.
– Jag har letat i kyrkböcker och mantalslängder – jag har till och med ringt historieprofessorn Kalle Bäck, som själv är uppvuxen i Sväms by. Men Ödeshög är en stor socken och det finns ingen information vi kunnat hitta i folkminnet.
Torpet finns inte kvar på den ekonomiska kartan från 1948, så Ann-Charlott Feldt tror att det revs i början av 1900-talet. Kanske när en väg skulle dras fram.
– Det var ett bostadshus med två rum och eventuellt en förstuga, det kan ha bott två familjer där. Husgrunden tar stöd mot en bergklack, som även fungerade som bakväggen på spisen. Huset var tolv gånger fem meter, ser vi på syllstenarna, och det var troligen knuttimrat. Det fanns gott om virke här.
– Det har funnits uthus och framför huset finns en gårdsplan lagd med små kullerstenar. Mellan gårdsplanen och huset en smal rabatt, kanske en blomsterlist. Det är därifrån en av jordpåsarna kommer.
– Vi har hittat krossat fönsterglas, så de hade fönster. Bland fynden finns en kaffekopp och tefat i engelskt porslin från 1800-talets andra hälft, tillsammans med keramik, kanske från en grötskål. Vi har också hittat en liten nyckel till ett kammarlås och utanför låg en gaffel. En svart kritpipa från senare delen av 1700-talet hittade vi också. På den tiden ansågs ju tobak vara bra för medicinskt bruk, mot pest.
Vid Ramstorp har hittats rester av engelskt porslin, en lite ovanlig svart kritpipa från 1700-talet och utanför huset låg en gaffel.
Den lilla backstugan en bit bort vet arkeologerna heller inte något om. Grunden är sju gånger fyra meter, har ett välbyggt och prydligt spisfundament som är relativt bevarat. Huset ligger på en berghäll vid en smal åkerflik på utmarken.
Men den här åkern finns inte på kartan från 1726 och fynden i jorden pekar på andra hälften av 1800-talet. Kaffekopp, lergods, fönsterglas, en kniv.
– Kan det ha varit änkan efter en torpare? funderar Ann-Charlott Feldt. Backstuga innebar att det inte fanns odlingsmark, där bodde någon som "stod på bar backe". En hantverkare, en fattig änka. Den här backstugan hade vi inte en aning om. Men det borde finnas foton någonstans, mysteriet borde gå att lösa. Det vore drömmen!
I den lilla backstugan kan en änka eller hantverkare bott. Där finns prydligt spisfundament som är relativt bevarat.