I solljuset på sin balkong i Malmö sitter Johan Molin och bygger tåg-, båt- och husmodeller. I drygt femton år har han på sin fritid försökt att återskapa livet kring Hästholmens hamn.
– Projektet startade när barnen var utflugna och innan barnbarnen hade börjat komma. Jag ville bygga något som hade anknytning till min hembygd. Jag har inte byggt på modellen hela tiden, vissa perioder har det gått på sparlåga.
Johan bor i en lägenhet och modellbygget inryms i ett litet rum på fyra gånger två meter. Trots den begränsade ytan hittar vi, förutom Hästholmen, andra kända östgötska platser som Rökstenen, Väderstad och Omberg.
– Planen är att kunna fortsätta att bygga ut. Nu går tågbanan från Hästholmen till Väderstad och en bit ut på slätten. Så småningom hoppas jag i en framtid kunna nå till en liten minimalistisk version av Mjölby.
Det är ingen slump att Malmöbon Johan valde just Östergötland när han började sitt projekt.
– Jag är östgötapojke från början, med ett intresse för både båtar och tåg. Min far var stadsarkitekt i Motala när jag växte upp. Jag är uppväxt med ritningar, hus och kartor.
Men modellbyggarintresset tog fart i en annan östgötsk ort.
– Jag bodde mina sex första år i Finspång och det var där mitt tågintresse väcktes. Bokhandlaren Tore Isaksson sålde italienska modelltåg av märket Rivarossi i källaren och i järnhandel Plantins sålde de lite modeller.
Valet av byggprojekt föll till slut på Hästholmen.
– Jag upptäckte att i Hästholmen fanns förr i världen två järnvägar och en livlig sjötrafik. Här kunde jag få glädje av ett antal olika intressen. Jag ville bygga en modell som så realistiskt som möjligt avbildade den trakten.
– Bygget blev en dramadokumentär som inte är en hundraprocentigt sanningsenlig bild av verkligheten. I mitt bygge ligger till exempel Väderstad station granne med Hästholmens hamn.
Johan berättar att byggandet ledde till att han började forska kring hur verkligheten såg ut bakom modellerna.
– Jag har försökt att samla på mig så mycket fakta jag kan – hur fraktades varor i den här trakten? eller hur såg tidtabellerna ut?
Informationen har han bland annat fått via handlingar från Riksarkivet och hembygdsgårdar. Men även från personer han lärt känna under de här 15 åren.
– Jag har fått kontakt med äldre människor som bor eller har bott i trakten, och det har gett mig många roliga insikter.