– Jag valde mellan frisör och florist på gymnasiet. Jag pratade med en SYO hemma på Åland som sa: "Frisör är kanske något för dig".
Som nittonåring tyckte Jenny Aakula att Åland hade blivit för litet och flyttade till Stockholm för att jobba som frisör. Efter att ha hyrt stol på olika ställen, startade hon egen salong på Söder i Stockholm, Salong Mothårs.
– Det var fantastiskt roligt, dagar fyllda med glädje och kreativitet.
År 2010 gick flytten till Östergötland. Hon beskriver sig som kreativ och tusenkonstnär, egenskaper som hon också fått utmärkelser och kulturpris för.
– Det är min förbannelse och glädje, att jag tänker "det där skulle jag vilja göra, hur svårt kan det vara". Måleri, skulptur, smycken och smide, allt är lika roligt. Att tänka utanför boxen och hitta lösningar är min superkraft.
Hon har en förkärlek för trampmopeder.
– Att köra trampmoped är nog bland det roligaste jag har gjort, jag skrattar verkligen högt. När jag var gravid var trampmopeden anledningen till att värkarna äntligen satte igång, jag hade gått över med två veckor.
2014 genomgick Jenny en traumatisk förlossning och har sedan dess lidit av kronisk smärta i sin rygg. För ett år sedan medverkade hon i boken "När förlossningen fortsätter att göra ont – skador vi inte pratar om", en bok där 13 kvinnor berättar om sina kroniska skador de fått i samband med sin förlossning.
– Det är den första boken som handlar om förlossningsskador ur ett konstruktivt brukarperspektiv. Det tragiska är att man räknar med att kvinnor får skador efter förlossningen, man får till sig att "det blir så när man föder barn".
Jenny menar att kvinnor tystas när de upplever bestående problem i samband eller efter förlossningen. Och att det finns ett stort mörkertal av kvinnor som har fått bestående skador, så som ländryggssmärta, ont i nacke, ont i rygg, inkontinens och sexuella störningar. Men hennes uppfattning är att man inte kopplar ihop det med skadeförloppet efter en förlossning.
– Det uppfattas lite "fjantigt" om man har ont och klagar på det. Som om det vore någonting självklart att kvinnor ska acceptera livslång smärta för att de har fött barn. "Så farligt kan det ju inte vara, man har fött barn i alla tider".
Jenny berättar om traumatiska minnen från förlossningen.
– Han satt fast längre upp i magen, men de lyssnade inte. Huvudet kom ut halvvägs och skuldrorna fastnade. De tryckte på larmknappen och det vällde in folk. Mina ben pressade bakåt, armarna sattes fast under min kropp och de hängde sig över mig. De utövade "yttre bukpress", vilket man inte får göra, förutom i nödfall. Bäckenbotten tänjs då ut för snabbt.
Nu har det gått åtta år och Jenny är opererad fyra gånger för sina skador. Hon har fortfarande problem med kronisk smärta i sin rygg. Hon har svårt att stå länge och gå längre sträckor.
– Jag insåg snabbt att jag inte skulle kunna jobba som frisör igen. Det är fruktansvärt att leva med kronisk smärta, men det blir också min drivkraft.
Med pedagogikstudier i bagaget, började hon jobba som studie- och yrkesvägledare inom skolan i Ödeshög. Jenny beskriver att hon brinner för sitt jobb.
– Det är så fantastiskt att få lyssna in tankar hos ungdomar, att hjälpa dem att följa sina drömmar.
Vad har du för planer framåt?
– Fortsätta kämpa för kvinnors rätt till en säker förlossning och ett helt underliv. På jobbet vill jag skapa Östergötlands bästa studievägledning.