Lisbeth Antonsson menar att det skulle vara en "win-win-situation" med att driva ett ödehusprojekt. Gamla hus skulle komma till användning, landsbygden befolkas och den kommunala servicen behållas.
– Vi vill komma igång så fort som möjligt. Många kommuner har satsat på det här och vi vill göra samma sak, säger Lisbeth Antonsson, ordförande i Centerns kretsstyrelse i Ödeshög.
Att inventera ödehus kom som ett förslag på ett av Centerns sammanträden förra året.
– Landsbygden växer igen och vi tror att det finns en hel del ödehus i kommunen. Vi har också sett ett stort intresse på Facebook, exempelvis i gruppen "Jag räddade ett ödehus".
Den rikstäckande gruppen startades 2016 av stockholmsbon Robert Danielsson, som har en lång bakgrund inom byggnadsvård och landsbygdsutveckling.
Han driver även projektet "Landsbygdsdröm", där tomma hus matchas med de som letar sådana objekt. På en intresselista samlas information om vilka som söker hus och var.
Hur ser det ut i Östergötland?
– Ungefär 5000 personer letar hus på landsbygden i hela Sverige, 300 av dem i Östergötland. Vi jobbar just nu med 17 stycken där.
Han ser att många kommer från storstadsregionerna och är högutbildade, över hälften är 26-45 år.
– De har en förändrad syn på hur de vill leva, hög livskvalitet är viktigare än det materiella. Det är större än en "grön våg".
"Ett ägarbyte kan även innebära nya krav som sophämtning eller avlopp, vilket köparen kanske inte tänker på", säger Robert Danielsson.
Danielsson tror framförallt att unga människor vill ge sina barn en annan livsmiljö än den i större städer.
– Det finns omkring 200 000 tomma hus i Sverige enligt ganska oklara siffror från Statistiska centralbyrån, men mörkertalet kan vara stort, säger Danielsson.
Han nämner Motala som en förebild. De driver projektet "Tomma hus på landsbygden", där har byalagen involverats i inventeringen.
– Det är bra att gå via byalagen. Engagemanget kommer då från människorna i byn och man får ett "vi".
Han understryker att det krävs ett förankrings- och kommunikationsarbete om varför någon ska släppa ett hus. Det går inte att bara söka i register, skicka ut brev och tro att alla är vänligt inställda.
"Det finns omkring 200 000 tomma hus i Sverige enligt ganska oklara siffror från Statistiska Centralbyrån", säger Robert Danielsson, som har en lång bakgrund inom byggnadsvård och landsbygdsutveckling
– Helheten är viktig. Ibland ser inte kommunerna hela bilden, de måste fråga sig varför de gör det här och vilket samhälle de vill ha.
Danielsson menar att det måste göras med hjärtat. En inflyttning till landsbygden innebär också en satsning.
– Kommer skatteinkomsterna, måste det också finnas skola, omsorg, bredband och infrastruktur.
Lisbeth Antonsson ser möjligheter.
– Det kan bli en "win-win-situation". Gamla hus används, landsbygden befolkas och kommunal service behålls.
Robert Danielsson lyfter Falkenberg som ett gott exempel.
– De har verkligen lyckats, de gjorde ett kommunikationsprojekt kring att bosätta sig på landsbygden. De gjorde det med hjärtat.
Vilka svårigheter finns?
– Ett ägarbyte kan innebära nya krav som köparen inte tänker på, som nytt avlopp eller handikappanpassning vid ombyggnation. Det kan vara svårt att få lån om huset klassas som rivningsobjekt.
Robert Danielsson belyser att det även finns svårigheter med ödehusen. "Det kan finnas en tragedi, en arvstvist eller sjukdom som är orsaken till det tomma huset".
Det finns även svårigheter att möta personen "bakom huset", menar Danielsson. En tragedi, arvstvist eller sjukdom kan vara orsaken till det tomma huset.
Vad har pandemin för påverkan?
– Samhället har förändrats i sin helhet. Sättet vi kan ha möten på och kontorslandskapen som inte längre behövs.
Danielsson tror att det eventuellt kan vara början på ett paradigmskifte.
– När det kommer inifrån går det mycket fortare. Många ambassadörer har redan påbörjat den här resan.
Lisbeth Antonsson tror att det här kommer innebära förändringar för Ödeshög.
– Det visar på möjligheter att flytta ut på landet. Det ger ringar på vattnet.