Klockan är 12 och Per Sjöstrand som är konsult och fiskeribiolog parkerar sin bil vid Orrnäsdammen nedanför Orrnäsgård. I bakluckan har han två hinkar i svarta soppsäckar. Där simmar öringyngel omkring.
– De har fått syrgas inpumpat i plastpåsarna för att de ska må riktigt bra, förklarar Ingrid Bergengren.
Per driver företaget Jönköpings fiskeribiologi och har arbetat ett år med Fiskvandringprojektet tillsammans med Ingrid. Då började förberedelserna för öringutsläppet. Bland annat kollade de vilka hinder som låg i vägen.
– Vi behövde avgöra om det gick att få ett vandrande öringsbestånd ifrån Vättern till Orrnäsån som leker här och sedan kommer tillbaka, säger Per.
De har tidigare på morgonen varit vid Röttleån i Gränna och fångat ynglen tillsammans med Christer Eriksson som står vid bilen med en kamera på magen. Han är allmänt intresserad av fisk och är med idag för att följa öringutsläppet.
Varför just öring?
– En gång i tiden kallades den för ädelfisk. Den är god att äta och rolig att fiska. Öringen äter insekter på ytan och vid flugfiske kan man få se ett vak. Fisken vakar för att äta mat och när den går upp till ytan för att äta skapas en rund ring.
Efter en snabb lektion från Per Sjöstrand varför det är populärt med öring får Correns utsända följa med på själva utsläppet. Vi går i samlade trupp ner till ån. Mark-ägaren Stig Widell har anslutit och även Jan Abrahamsson, granne till gården följer med och har kameran i högsta hugg.
På väg ner mot ån berättar Ingrid om området och att det här finns flera fornlämningar. Två kvarlämningar och en ramsåg och så en spiksmedja nere vid sjön som inte är fornlämningsklassad.
– Där låg ramsågen, en gammaldags såg som användes på 1800-talet, säger Ingrid Bergengren och pekar ner mot ån.
I slutet av maj anordnades en kultur och naturvandring på området med bland andra Annelie Claesson från länsstyrelsens kulturmiljöenhet som berättade om fornlämningarna.
– Trots att det regnade kom det ungefär 25 personer och det var mycket uppskattat, säger Ingrid Bergengren. Det är en fantastisk miljö här.
Tidigare har öringarna inte kunnat ta sig upp från Vättern mycket för att stora block från den gamla spiksmedjan varit ett hinder.
– Vi hade en grävskopa här förra året som flyttade stenblock, säger Ingrid.
Ålebäcken som ligger mellan Hästholmen och Omberg ingår också i Fiskvandringprojektet.
– Där har vi haft öringsafari, säger Ingrid och det märks hur kul hon tyckte det var.
Väl framme vid ån släpper Per ut den första hinken med öringar.
– De simmar direkt mot strömmen. Här kommer de att ha det jättebra.
– Är det likvärdiga miljöer här och i Gränna, frågar Stig Widell, markägaren.
– Ja, men det är lugnare här, svarar Per. I Röttle är det lite smårensat på sten och det är det inte här. De större fiskarna gillar inte när det är rensat.
Miljön i Orrnäsån med mycket sten och död ved och gott om mat är en riktigt bra uppväxtmiljö för öringyngel. Vi fortsätter längre neråt ån. Innan den andra hinken med öring släpps ut mäter Per vattentemperaturen och 26 fiskar.
– Det är 16 grader i vattnet, säger Per och Ingrid antecknar det och måtten på fiskarna.
– Om ett år ska vi mäta fiskarna igen och se hur de har växt.
Hur känns det?
– Det är så roligt att få tillbaka öringen i ån. Vi hoppas det här kan bli en sevärdhet i framtiden, säger Ingrid. Jag hoppas att få stå här och se öringen hoppa upp från Vättern.