-- Framför allt är det sådant som dyker upp i den heliga Birgittas syner som barnen har tolkat, säger Anna Ma Zetterström.
Hon är kulturvetare på Stockholms universitet och har en alldeles speciell praktikuppgift. På Fridjuv Bergskolan berättar hon om den heliga Birgitta, läser ur Gunnel Bergströms barnboksmanus och håller en dialog med barnen. Sedan får de fria händer att gestalta Birgittas liv i bildform. Bilderna ska ställas ut och så småningom utmynna i en bilderbok. Men Anna Ma har också gjort en minifältstudie där hon intervjuat barnen, och allt detta ska bli en inspiration för författaren till det snart färdiga bokmanuset.
Favoriten bland berättelserna tycks vara den när Birgitta som liten flicka får en syn av djävulen och sedan springer och gömmer sig. Det sätter igång fantasin, och den ena röda djävulen grymmare än den andra plitas fram på nedre delen av ritpappren. Men barnen är inte rädda, tvärtom.
-- Djävulen är cool, tycker jag. Det är inte Birgitta, hon är bara snäll, säger Andreas Lilja-Jonsson.
Änglar, riddare, borgar och enhörningar är också populära i denna tredjeklass. Men Birgitta själv lyser med sin frånvaro.
Det har varit lite olika vad de ritat, menar Anna Ma som har besökt olika klasser från årskurs 3 till 5. Birgitta i nunnedräkt har också förekommit, likaså som brud med den blivande mannen Gudmund.
Hemma i Stockholm sitter Gunnel Bergström, historiker och kvinnan bakom Alvastrakrönikan, och skriver. Visst, det är Birgittajubileum, men det är inte skälet som Gunnel Berg-ström anger för att vilja skriva boken.
-- Det finns så mycket som inte har berättats om Birgitta. Hon ville ha fred och en god värld.
I en tid då männen var riddare och ansåg sig slåss för Gud, det goda och staten men samtidigt våldtog och hade ihjäl folk, gav Birgitta en annan syn på saken. Hon var kvinnan som slogs för mänskligheten och fick också ett stort inflytande som en av dåtidens främsta rådgivare, enligt Gunnel Bergström.
-- Samtidigt vill jag vara noga med att inte hitta på saker om Birgitta.
Till påhitten räknar hon uppgifterna om att Birgitta skulle ha lidit av sexualskräck, epilepsi och haft en jättehopplös man. Visserligen finns det belagt att han inte kunde läsa och skriva innan hon lärde honom, men boklig kunskap var inte så vanlig på medeltiden inte ens i finare kretsar.
Gunnel Bergström är full av historier om Birgittas liv. Boken kommer att bli omkring 80 sidor tjock och hon räknar med att ha den klar i maj. Hon ser fram emot att ta del av Ödeshögselevernas alster. Det finns fantasifullt stoff från både flickor och pojkar, det har hon redan fått bekräftat.
För Ödeshögseleverna och deras lärare var besöket av den heliga Birgittas budbärare Anna Ma Zetterström uppskattat, även om det var lite hastigt påkommet, berättar läraren Maria Fredriksson.
-- Det är roligt att de kommer ända hit från Stockholm. Det är väl för att vi har en del förkunskaper i den här trakten.