Arkeolog Marita Sjölin i ett av schakten. Här har det lagats mat, men järnåldersgårdens boningshus låg på den trädbeväxta kullen i bakgrunden.
En andra fas i utgrävningar pågår just där kommunens Företagspark E4 planeras att växa, och mot Backasand vid gamla E4 och den gamla möbelfabriken. Den första undersökningen gjordes redan för tio år sedan av Östergötlands museum och då hittades en hel del brons- och järnålderslämningar, men även äldre. Efter den undersökningen byggdes Lievägen ut i avsikt att få till verksamhetstomter i området.
Nu vill kommunen gå vidare och har gett Arkeologerna i uppdrag att ta steg två. Arkeolog Marita Sjölin möter upp i åkerkanten vid Narrs konfektyr och visar sökschakten som grävts upp.
– Vi har hittat stolphål och rester av härdar så det har säkert legat bostadshus här, säger Marita Sjölin.
Marita Sjölin och hennes kollegor har hittat platsen för en järnåldersgård. Framför henne syns ett av husets stolphål.
I de grunda schaktet på den lövskogsbeklädda åsen har flera mörkare områden markerats. Här har det eldats, resterna av träkol har svärtat jorden och där ska man leta efter rester som kan kol-14-undersökas och dateras. Maritas bedömning är järnålder, cirka 2000 år sedan.
Det är utbredningen av fynden och dateringen som är uppdraget nu. Detta är fortfarande en förundersökning och man kan säga att man kommit halvvägs. I en kommande tredje fas görs en mer grundlig utgrävning och undersökning av de platser man funnit. Dit hör de spår av en stenåldersbosättning man funnit i åkern nära Backasand.
– Vi har hittat ett kulturlager som vi tolkar som ett golvlager till en hydda, och några bearbetade bitar flinta i golvet och i närheten av hyddan, säger Marita Sjölin.
En trolig stenåldersboning har hittats i norra delen, nära den gamla möbelfabriken. Intill låg slagna flintbitar.
Det är de fynd som hon tycker är mest spännande. Plus några skålgropar i en berghäll i den södra delen av utgrävningsområdet.
– Det är små urgröpningar i berget som vi bedömer som gjorda av människor. Det stämmer tidsmässigt med fynden av boplatser intill.
Skålgropar användes för att göra små offer och hålla sig väl med gudarna. Skålgropar är vanliga i hällristningsområden. Arkeologerna kommer att leta efter hällristningar.
– Det finns ju på nära håll i Hästholmen. Men det är särskilda specialister som gör mer omfattande sökande efter hällristningar, menar Marita Sjölin.
En skålgrop att offra ett mynt eller en smörklick i för kommande fruktbarhet.
Att det har dröjt tio år med fortsatt undersökning beror på att det inte funnits stor efterfrågan på mark, menar kommunens exploateringsingenjör David Svensson.
– Men nu de senaste två åren har vi märkt att det finns en efterfrågan på etableringsmark med attraktiva lägen inpå E4. Vi har inga konkreta objekt på gång, men vi vill kunna börja marknadsföra företagsparken, säger han.