Uppe på Ombergs hjässa har ett grått regnmoln landat. Längs avtagsvägen från Rök åker man genom den ena betade ekhagen efter den andra. Vägen ringlar fram mellan åkeröar och bergknallar. Alldeles innan vägen dyker ner under E4 ligger Sättra gård. Den brukas av Sarah och John Widegren, ihop med Johns släktgård Walla säteri som ligger vid gamla E4:an.
Men det mesta av Johns arbetstid lägger han i riksdagshuset i Stockholm sedan han kom in på en ordinarie plats efter valet. Nu är han dessutom utsedd till landsbygdspolitisk talesperson för sitt parti Moderaterna. Han sitter i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.
– Jag kom in i fullmäktige i Ödeshög 2006 och har suttit i ks men mina hjärtefrågor om lant- och skogsbruk, matproduktion och jakt fick mig att söka mig till rikspolitiken.
Inte så konstigt kanske, åttonde generationen livsmedelsproducent som han är på gården Walla säteri som varit i släktens ägo sedan 1820. Sättra är Sarah Hamiltons släktgård.
– Jag menar att det är bra för en politiker som sysslar med landsbygdsfrågor att komma från näringen. Det är frågor som jag kan, säger John Widegren som är 39 år.
Jordbrukspolitiken är inte lätt att förstå sig på. Förutom alla ekonomiska regler som en småföretagare måste hålla reda på är det en djungel av regleringar som kommer från EU.
– Det är ett alltför byråkratisk regelverk med omkring 600 lagar att ha koll på. Stödet till jordbruket har gradvis minskat, vilket är bra, och det behöver minska ytterligare. Det har handlat om att man velat hålla nere matpriserna.
Som moderat politiker vill han förenkla och värna om äganderätten och ser det som en politisk fråga att lantbrukare ska kunna leva på sin näring.
– Vi har att brottas med vikande lönsamhet bland många företag, och att lantbruk därför läggs ner.
Klimat och miljö är centrala frågor och även om det är partikollegan Jessica Rosencrantz som har hand om klimatfrågorna i utskottet så spiller förstås miljön över även på honom. Att välja svensk mat före importerad är bättre för miljön, och det gäller även den animaliska produktionen. Djuren har det bättre, är friskare och fria från antibiotika.
– När jag går på restaurang brukar jag fråga om köttet kommer från Sverige. Det är det ofta. Om inte väljer jag fisk i stället. Jag vill inte äta kött som jag själv skulle blivit polisanmäld för att ha producerat, säger John.
Gårdens egna djur av Herefordras går på lösdrift. Moderdjuren "går i ranch", vilket betyder att de går ute men har ligghallar att gå in i. Ungdjuren står i öppna stallar. Tjurkalvarna är nyfikna men lite försiktiga när vi närmar oss. John lockar med en näve kraftfoder för fotograferingens skull. De blir inte tama på samma sätt som kossorna.
– Det är årskalvar som ska slaktas på sensommaren. Vi transporterar dem inte till slakteri utan anlitar ett mobilt slakteri, det känns bättre, tycker han.
Han har sett vårt inslag om bristande djurhållning, med smygfilmade bilder som djurrättsaktivister tagit på icke namngivna gårdar i länet. Han menar att det är svårt att bedöma djurens hälsa utifrån bilderna.
– Det finns mycket dålig köttproduktion i världen. Men i Sverige är den överlag bra. Vi anpassar våra system efter djuren, inte tvärt om som det ofta är i andra länder. Vi måste sköta om djuren om det ska bli bra livsmedel, menar han.
Att ha en viss skala på produktionen är nödvändigt, menar han. I Sverige är köttproduktionen jämförelsevis småskalig. Han vänder sig också mot att gå in olovandes i djurstallar.
– Man riskerar att dra in sjukdomar. Om man vill protestera mot livsmedelsproduktionen är det bättre att ställa sig utanför riksdagshuset, än att bryta sig in hos djuren, säger John Widegren.