Projektet omfattar skogsbygden söder om Ödeshög fram till Smålandsgränsen. Vissa områden kan i framtiden bli riksintressen eller skyddas på annat sätt.
Målsättningen är att samla in kunskaper om de värdefulla natur- och kulturmiljövärden som finns i bygdens odlingslandskap.
Det har hållits 13 studiecirklar om Holavedsprojektet i samarbete med SV, likaså en föreläsningsserie om bland annat ortnamn, fornlämningar och bebyggelsehistoria.
Projektet finansieras med medel från Riksantikvarieämbetet på hittills 550 000 kronor.
Gården dyker upp, lite oväntat, bakom en kurvig backe. Den tronar vackert på en kulle omgiven av stora askar och lindar, en ovanligt stor gård för att ligga i Holavedsskogen.
När byggnadsantikvarie Marie Hagsten knackar på i Bankaby en mil söder om Ödeshög är familjen inte helt överraskad. Djungeltrumman har gått via grannarna.
- Vi har haft lite inbrott här omkring och håller koll på vad som rör sig, säger Paul Peter Schmidt som bor här tillsammans med Kristina Petrén.
Marie Hagsten hör sig för om gårdens historia. Nuvarande huvudbyggnad har timrad stomme och byggdes på 1860-talet av Ödeshögssläkten Danielsson. Numera är den avstyckad, och läget passar bra för paret som har var sin arbetsplats i Jönköping respektive Ödeshög.
Paret Schmidt Petrén är rätt vana vid att få besök av folk som är intresserade av gården. Det tycks ha bott massor med människor här. Paul Peter Schmidt minns bland annat en amerikan som spårat sin 1600-talssläkt hit och en norrlänning, tillika filmare på SVT, som tillbringade sina barndomsår i Bankaby. Så stället är numera dokumenterat på video också.
Paul Peter Schmidt pekar på boningshusets övre del:
- Det där är vad man kallar för skrytvåning. Den har aldrig varit inredd men är försedd med tre stora fönster. Ju fler fönster man hade, ju rikare var man.
- Fin veranda och avslutningar, tycker Marie Hagsten.
Hon är också intresserad av tecken på mer ursprunglig byggnadshistoria och spanar in gårdshusen extra noga. Ett av dem lär ha använts som skola för barnen i de närmaste byarna. Det måste ha varit innan skolan i Siggeryd kom till. Huset är litet och kan knappast ha släppt in särskilt mycket ljus att läsa i, dessutom saknar det värmekälla.
Ladugården byggdes 1910. I ett av gårdshusen fanns drängkammare, spannmålsförråd och tre utedass. Dassen fick stryka på foten när grusvägen förbi gården breddades. Nuvarande vedbod har varit hönshus och något längre bort från huvudbyggnaden ligger det som har varit svinhus. Sammanlagt blir det fem olika slags uthus.
- Det karaktäristiskt för gårdarna i Holaveden. Det finns ovanligt många äldre ekonomihus bevarade, säger Marie Hagsten.
Ju närmare Ödeshög hon kommer i sin inventering, ju mer om- och tillbyggda är gårdarna. Ibland kan Marie Hagström bli ledsen om det inte har skett på särskilt varsamt sätt. Men på senare år har intresset för byggnadsvård växt.
Hon tror att mycket kan göras genom att ge gårdarna den uppmärksamhet de förtjänar och sprida de kunskaper som ändå finns.
Därför tänker hon så småningom kalla till en Holavedsträff.
- Vi vill att folk får upp ögonen för Holavedens kvaliteter. Det finns många fina ställen, och vi ser gärna att folk fortsättet att vara bofasta, säger Carin Clareus som leder Holavedsprojektet där den aktuella byggnadshistoriska inventeringen är en del.
För den som är nyfiken på detta med byggnadsvård finns för närvarande en utställning på länsmuseet om gamla hus i Östergötland och Lettland.