Mjältbrand eller anthrax som det också heter associeras ofta till pulverbrev och terrorattacker, men naturlig mjältbrand har mycket lite med detta att göra.
Mjältbrand är en bakterie som kan ombildas till sporer. Sporerna kan leva kvar nere i jorden länge, uppemot 100 år. Uppe vid ytan dör sporer inom fem år och smittan drabbar främst idisslare.
Avspärrat
Områden där de tre döda djuren dött är avspärrade.
– Det är inte gjort för att det är farligt för människor utan för att vi ska kunna avsluta vårt undersökningsarbete, säger Maria Cedersmyg, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket.
Länsstyrelsen kommer att sätta upp informationsskyltar på tavlor i anslutning till området efter att ha fått en del samtal från turister som trott att det kan vara farligt att vistas på Omberg.
– Nästa steg är att få informationen översatt på flera språk, säger Helen Loor som är länsveterinär på länsstyrelsen.
Smittspårning
Åtgärder har gjorts för att smitta inte ska kunna eller ha kunnat spridas från de nötdjur som dött.
– Där blod läckt ut från ett dött djur har området täckts med presenning för att hindra att smitta ska kunna föras därifrån.
Eftersom smitta kan leva kvar i upp till fem år så kommer kadaverplatserna att spärras av så att djur inte kan komma i kontakt med dem.
Innan första djuret obducerats och mjältbrand konstaterats hade kadaver mellanlandat på gården i Alvastra. Platser på gården, redskap och kadaverbilens färd har kartlags för att utesluta spridning av smitta.
Äggproduktionen på gården rullar på som vanligt.
– Höns är resistenta mot mjältbrand, säger Gunilla Hallgren som är veterinär och epidemiolog på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
Inget spår
Det är fortfarande oklart hur djuren smittats.
– Vi har i nuläget inget hett spår, säger Gunilla Hallgren.
Man vet att det i området varit utbrott av mjältbrand under 1920-talet.
– Vi tror att smittkällan finns i den här hagen.
Oavsett om man hittar smittkällan eller inte kommer djur åter att kunna beta i hagen vid Storpissans naturreservat.
– Bara vaccinerade djur får gå på det betet under fem år, säger Ann-Christine Ring, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket.
Arbetet med att vaccinera djuren som gått på bete där är redan igång. En tid efter vaccinationen är djuren skyddade mot smitta. Fortfarande finns dock risken att ytterligare något djur kan vara smittat, men inte blivit sjukt ännu.
Kontrollområde
Ett kontrollområde som sträcker sig med en radie av fem kilometer från den plats där djuren dött har satts upp. Lantbrukare som befinner sig inom detta område ska kontakta veterinär om något djur dör.
Djurägare i området ska vara vaksamma, men inte oroliga.
För människor som inte varit i direktkontakt med de döda djuren är det ingen risk.
– Det är ganska svårt att bli sjuk i naturlig mjältbrand, säger Magnus Roberg, smittskyddsläkare.