Den här berättelsen börjar ungefär 800 år efter Kristi födelse. Men det är inte så Varin räknar åren. Han bor i det bördiga landskapet nära Tåkern och har andra gudar.
Och nu har Varin sorg. Han har förlorat sin son Våmod, och vill resa en sten till minne av den döde sonen.
Andra nöjer sig med att rista stenar som säger vad den döde hette och var han dog. Men Varin har mycket mer att berätta. Ett nästan fyra meter långt stenblock skaffas fram, och en skicklig yrkesman får i uppgift att rista Varins ord. 760 tecken blir det, som täcker alla stenens sidor.
Mäktig står stenen där i det platta landskapet, långt efter att Varin lät rista runorna. På grund av den högsmala stenen börjar människor kalla platsen för "Rök", det är samma ord som rauk.
Men respekten för stenen och runorna dör med åren. Den sitter inmurad i en vägg på 1600-talet när Sveriges förste runforskare Johannes Bureus beskriver den, och först 1862 blir stenen upprest igen så att man kan studera alla sidor. Forskare börjar läsa: "Efter Våmod stå dessa runor. Men Varin, fadern, ristade dem..." Så långt är alla överens. Sedan går åsikterna isär.
Elvahundra år efter Våmods död växer Elias Wessén upp utanför Mjölby. 1958 publicerar han sin analys av Rökstenens text. Den etableras som standardtolkningen, och det är den du kan se i utställningen intill Rökstenen. Enligt Wessén berättar Rökstenen bland annat om den gotiske kungen Theoderik och om Sibbe som blev far vid 90 års ålder.
Men i januari 2020 sprids en sensationell nyhet över världen: Vikingarna varnade för en klimatkatastrof.
Det är en ny studie av Rökstenen som orsakar rubrikerna. Per Holmberg, professor i svenska språket vid Göteborgs universitet, har startat en tvärvetenskaplig forskargrupp. De har jobbat vidare med rön från språkforskaren Bo Ralph, som pekat på likheter mellan Rökstenens text och det isländska kvädet "Vaftrudnesmål" från 900-talet.
– Jag skulle säga att det är två saker i vår studie som är de stora genombrotten, säger Per Holmberg.
– För det första tar vi farväl av alla mänskliga hjältar man tyckt sig kunna läsa om på stenen, främst Theoderik. Det var nog något som låg i tiden när standardtolkningen presenterades. För det andra argumenterar vi för att det finns ledtrådar i "Vaftrudnesmål". Där berättas om en frågetävling mellan Oden och en jätte. Det är gåtor om solen. Solen har en bror som är månen, och solen ska bli slukad av en monstervarg, men innan dess har hon hunnit föda en dotter, fortsätter han.
Teorin om solgåtorna kastade nytt ljus över Rökstenen. En strof handlar om någon som förlorat livet för nio åldrar sedan. Det är här klimatkatastrofen kommer in.
År 536, nio generationer innan Rökstenen ristades, blev solen blek och kall. Nutida forskning visar att stora vulkanutbrott fyllde atmosfären med aska och gaser. Flera år av missväxt och svält följde. Detta anses ha inspirerat till berättelsen om Fimbulvintern i "Vaftrudnesmål": den tre år långa vintern som ska föregå Ragnarök.
Enligt den nya tolkningen syftar strofen på solen och Varins runor talar om rädslan för att solen ska försvinna igen. Därav rubrikerna om klimatkatastrofen. Plötsligt låg Rökstenen, 1200 år gammal, helt rätt i tiden.
– Det är en punkt jag har ändrat mig på, säger runologiprofessorn Henrik Williams, som deltog i forskargruppen.
– Vi tyckte att det fanns tecken på att det hände en del saker runt 800 som kan ha utlöst en ny klimatångest. Men jag tror inte riktigt på det, för jag är inte säker på att de händelserna är så dramatiska. Jag ser det mer som att katastrofen är att sonen dör, och då tar pappan sin tillflykt till de religiösa myter man faktiskt har och de myterna har präglats av de sakerna som hände 536, säger Henrik Williams.
Han pekar på hur viktigt vädret var för den jordbrukande befolkningen.
– Vartenda jäkla år var är potentiell klimatkatastrof. Mänskligheten har aldrig upplevt en värre svältkatastrof än den på 500-talet. Det var elva år av missväxt. Vi skulle inte klara det i dag, säger Henrik Williams.
Per Holmberg är inne på samma linje:
– En kall vinter, det är inte så farligt. Men risken för att vi får en för kall sommar har alltid varit närvarande. Hela mytologin kring att solen är hotad är ett sätt att tala om hur bräcklig den här rytmen är och hur beroende vi är av solen, säger han.
Två år efter de braskande rubrikerna om Rökstenen har Henrik Williams och Per Holmberg funderat vidare, var och en på sitt håll. Men i Rök presenteras bara tolkningen från 1958.
– Det är jätteintressant att det kommer ny forskning. Generellt har vi tyvärr jättedåligt med pengar till skyltar, säger Ingrid Ljung, fastighetschef på Statens Fastighetsverk som har ansvaret för Rökstenen.
Per Holmberg önskar att deras tolkning också ska ställas ut, så att allmänheten får en inblick i de olika teorierna.
– Vi tycker att vi presenterat rimliga lösningar, men på vissa punkter kan man aldrig vara säker, säger han.
– Jag är säker på att man inte bör ställa ut min tolkning. Det kommer att ta 10–20 år innan folk har jobbat sig igenom det här, för så ser vetenskapen ut, säger Henrik Williams.
Han har skrivit boken "Rökstenen och världens undergång" (Kaunitz-Olssons förlag), där han vidareutvecklar forskargruppens rön.
I boken förklarar han varför Rökstenen är så svårtolkad. Att språket förändrats sedan 800-talet är en sak. Knepigare är att run-alfabetet, futharken, bara innehöll 16 tecken. "U" kunde lika gärna utläsas som O eller Y. Man använde inga skiljetecken och inga mellanslag. Om ett ord slutade på samma bokstav som nästa ord skulle börja med ristade man bara en runa.
En återkommande fras på Rökstenen är "sakumukmini". Den klassiska tolkningen är "jag säger det folkminnet". Men "uk" kan lika gärna utläsas "Ygg". Och "Ygg" är ett annat namn för Oden, mäktigast av alla gudar. Så i Henrik Williams tolkning blir det "Jag säger Ygg det minnet". Det innebär alltså att Varin riktar sig direkt till Oden med sina runor.
Enda sättet att förstå mer av Rökstenen är att hitta andra runstenar från samma tid. Det händer inte ofta.
– Rökstenen är Sveriges märkligaste fornminne utan konkurrens, den är ju unik i världshistorien. Vilken tolkning som än stämmer så är det ett mirakel att den finns. Om vi grävde upp en sådan i dag skulle vi bara säga att den är falsk för den är för bra för att vara sann, säger Henrik Williams.