Johan Elwing från Aktionsgrupp Rädda Vättern talade om social och ekonomisk påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv.
Riddarsalen i Ödeshögs kommunhus fylldes till sista plats i tisdags kväll. Det märktes att gruvprojektet vid kommunens gräns mot Småland var angelägen för många på informationsmötet som lokala Naturskyddsföreningen kallat till.
Olle Holmstrand är professor emeritus i hydrogeologi vid Chalmers universitet och aktiv i det nätverk om gruvdrift som finns inom Naturskyddsföreningen och nätverket Nej till uranbrytning.
Låga halterFramför allt uppehöll sig Olle Holmstrand sig vid en utredning som gruvbolaget Tasman metals färdigställt i somras. De sällsynta jordartsmetaller som ska brytas, förekommer i mycket låga koncentrationer. Med utgångspunkt från gruvbolagets egna siffror hade han räknat fram hur stora avfallsvolymerna blir och kommit fram till 55 miljoner kubikmeter under 40 år. Denna smått ofattbara siffra kan i sin tur räknas om till en kaka på 55 meter på en kvadratkilometer, eller skulle kunna fylla 90 Globen i Stockholm med avfall. Risker med dammbyggen, speciellt med tanke på klimatförändringar med allt mer nederbörd, var ett annat ämne som kom upp.
Lagar och jobbÄven den bristande lagstiftningen var ett tema han tog upp, liksom även Johan Elwing, ordförande i Aktionsgrupp Rädda Vättern, som numera är en del av Naturskyddsföreningen.
– Minerallagen har en oproportionerligt stor makt, sade han bland annat.
Det räcker inte att förlita sig på lagstiftningen som är till för gruvbolagen, menade han. Inte heller de utlovade gruvjobben är ett bra argument när så gott som lika många nuvarande arbetstillfällen försvinner vid en exploatering.