Det är måhända inte någon merit, men Ödeshögs kommun kan konsten att skapa dramatik kring kommunala beslut.
Vid ett extra nämndsammanträde på fredagen med miljö- och byggnämnden beslutades med voteringssiffrorna 3–2 att bevilja bygglov.
På grund av jäv ersattes Jonny Stålknapp (KD) av Karin Mörk (M). Kristdemokraten hade med all sannolikhet röstat nej till bygglovet medan den moderate ersättaren röstade ja..
– Väldigt positivt, tycker vindkraftsverkets ägare Peter Karlsson om att bygglovet beviljades och att nämnden följde tjänstemännens eniga förslag till beslut.
Byggenhetens två handläggare av vindkraftsärenden är relativt nya på sina tjänster.
– De ser på ärendet med friska ögon utan att ha ärvt gamla ståndpunkter, konstaterar Peter Karlsson.
Vindkraftverk skapar ständigt strider i Ödeshögs kommun. Vindkraftverket på fastigheten Stora Krokek 2:6 känns som stridernas strid. Det ligger i höjd med Vida Vättern men på andra sidan om E4.
Det var det första och hitills enda vindkraftverket som byggts i skogsbygden i kommunen.
Även om miljöanmälan är fastställd av länsstyrelsen, och bygglovet nu är beviljat en fjärde gång, lär striden gå vidare.
– Det är troligt att det blir ett överklagande, säger nämndens ordförande Per-Arne Hagby (C).
Han, Karin Mörk (M) och Conny Kollberg (S) röstade för bygglov men med ändrad skrivning av en av punkterna i tjänstemännens villkor för bygglovet. Det står nu att om olägenheter skulle uppstå för grannarna föranleder det tillsyn enligt Miljöbalken.
Mattias Petersson (KD och Joakim Haraldsted (MP) röstade emot.
Var det självklart för dig att följa byggenhetens förslag att bevilja bygglov?
– Det kan jag inte säga, det är ett komplicerat fall som jag har stött och blött mycket, säger Per-Arne Hagby.
Varför betraktades Jonny Stålknapp som jävig?
– Han har företrätt några av de berörda grannarna gentemot kommunen. Han har själv inte sett sig som jävig men nämnden fattade ett majoritetsbeslut i våras att han är jävig.
Börje Karlsson, pensionerad lantbrukare på Lilla Krokek, med knappt 500 meter till vindkraftverket från bostaden, har agerat emot vindkraftverket under alla år.
Han har ansett sig vara så störd av ljudet ifrån det att nattsömnen blivit lidande. Corren sökte förgäves på måndagen Börje för en kommentar.
Första bygglovsbeslutet från 2007 ändrades året därpå eftersom egenskaperna hade reviderats, en något mindre vindsnurra skulle byggas. Varken detta beslut 2008, eller ett nytt beslut 2010, uppfyllde dock formaliakraven visade överklaganden. Det är bakgrunden till denna fjärde bygglovsprövning.
Joakim Haraldsted och Mattias Petersson hade inte identiskt lika avslagsyrkanden men båda lutade sig mot en skrivning i den äldre plan- och bygglagen om lokaliseringsprövning: ”Skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet, med hänsyn bland annat till de boendes hälsa.”
De hänvisade även båda till den översiktsplan för vindkraften i skogsbygden som antogs förra året, däribland att det ska finnas ett avstånd på 1 000 meter till grannfastigheter men de hade också andra invändningar.
– Det har visat sig i en rad domar att det inte går att stoppa ett vindkraftverk med hänvisning enbart till ett avstånd utan det måste tas hänsyn även till övriga omständigheter. Dessutom är översiktsplanen bara rådgivande, kommenterar Per-Arne Hagby.