44-åringen är en drogmissbrukare som under den senaste tioårsperioden dömts för förmögenhetsbrott vid elva tillfällen.
Hon är dansk medborgare och bor i Landskrona.
Åklagaren hävdar att hon oförsiktig nog att lägga ifrån sig och glömma kvar en stickad grå mössa i 93-åringens lägenhet när hon stal kontanter, en klockklenod och smycken hemma hos en 93-årig kvinna i Ödeshög 24 januari i år.
Tingsrätten anser dock inte att mössan, trots att det säkrats DNA-spår på den, räcker som bevisning för detta åldringsbrott när det inte finns annan stödbevisning.
Dilemmat för åklagaren har varit att det finns DNA-spår från mer än en person på mössan.
Huvuddelen av spåren kom visserligen från den åtalade, men tingsrätten ser det inte som uteslutet att DNA-spåret avsatts av den åtalade i något tidigare skede och att mössan sedan tappats på brottsplatsen av en annan person.
För 44-åringen betyder det ogillade åtalet ändå inte så mycket. Hon har enligt samma tingsrätt stulit från fyra andra åldringar i deras bostäder, på tre olika orter i Skåne, och försökt stjäla från lika många till. Därför dömdes hon till fängelse i två år och åtta månader.
Hon har opererat tillsammans med två andra kvinnor och en man och polisen kom kvartetten på spåren genom att en mobiltelefon kunde kopplas till dem. Efter hemlig telefonavlyssning och fysisk övervakning kunde de alla gripas under pågående brottslighet i Eslöv.
Brotten har utförts på ett mycket likartat sätt, en kvinna har ringt till brottsoffret och utgett sig för att komma från hemtjänsten och sedan har hon blivit insläppt och minst ytterligare en person har därefter också tagit sig in i lägenheten.
I Ödeshög verkar dock ingen första kontakt skett över telefon utan här har det ringts direkt på en lägenhetsdörr.
När huvudförhandlingen nyligen hölls i Malmö tingsrätt fick Ödeshögskvinnan, som nu är 94 år, vara med och bli förhörd på videolänk från Linköpings tingsrätt.
Hon kunde inte peka ut 44-åringen och sa sig inte känna igen rösten.
44-åringen förnekade att hon varit i Ödeshög. Hon nekade även till stölder som hon dömdes för.
När vi kontaktar 94-åringen är hon ovetande om utgången av målet. Vi berättar för henne att 44-åringen dömts, men att Ödeshögsåtalet ogillades och hon därför inte får skadestånd (16 500 kronor hade begärts).
94-åringen tar emot beskedet med en gammal människas värdighet.
– Huvudsaken är att de har tagit henne och att hon får sitta inne. Jag har fått ut lite grand från hemförsäkringen och jag borde åtminstone få självrisken betald.
– Jag hoppas att jag slipper vara med om det här någon mer gång, det har bara gjort mig illa. Numera har jag alltid ytterdörren fastkedjan när jag öppnar.
Det 94-åringen mest sörjer av det stulna är sin mammas armbandsklocka, som går att hänga runt halsen, ett älskat arvegods.
– Jag minns när jag var sex-sju år och följde med mamma till skogen. Hon tog av sig klockan för att se om det fanns en åder.
Den bestulna är väldigt pigg för sin ålder, bor i egen lägenhet och klarar sig själv. Just vid tidpunkten för brottet hade hon dock hemtjänst under två veckor för att få hjälp med ögondropp.
Det märkliga är att den kvinna som släpptes in, och som påstod sig komma från hemtjänsten, sa att hon skulle titta på den boendes ögon. Hon verkade också känna till hennes sjukdomshistoria.
– Hon sa "man ska ju legitimera sig" och så höll hon fram någonting som säkert var mobiltelefonen, men hon visade mig inte det ordentligt.