Under nervarvningen av dagen fick deltagarna gå en sista vända i skogen och förundras över naturens skapelser.
Skogsbad är faktiskt inte att bada i en sjö i skogen, även om lördagens deltagare fick en ordentlig dusch spöregn före vandringen.
– Skogsbad är en japansk företeelse, shinrin-yoku, ett sätt att vila i naturen. Man behöver inte handduk och baddräkt, det handlar om att hitta lugn och öppna sinnena, berättar kursledare Åsa Ottosson för de sju i gruppen på Urnaturs parkeringsplats i Ödeshög.
Åsa ledde sitt första skogsbad 2014 och har skrivit fyra böcker om naturens betydelse för hälsan, varav den senaste "Närmare naturen: Vetenskap och vetskap om varför vi mår bra därute" handlar om hennes resa till Japan för att dyka djupare i ämnet med hjälp av samtal med guider och forskare.
– Internationell forskning har gång på gång de senaste fyrtio åren kunnat visa att naturvistelser kan påverka kroppen genom att sänka blodtryck, puls och halten av stresshormoner men också att det höjer humöret att vara ute, säger Åsa.
För de som är på plats under lördagens skogsbad handlar det mer om att närma sig naturen, eller nyfikenhet.
– Jag hade aldrig hört talats om det innan så jag tänkte att jag skulle testa, säger Johan Nohr från Norrköping som hemestrar med sin fru, sin tvååring och två hundar på Urnatur i en stuga med mosstak och rykande skorsten som ur en tysk barnsaga.
– Lyssna på ljudet, säger Åsa, lyssna på regnet mot paraplyet.
Hennes instruktioner hörs knappt under det tapp tapp tapp:ande ljudet av regn mot de utlånade genomskinliga paraplyerna.
– Skogsbad är att ta in naturen med alla sinnen. Lyssna på regnet, titta på dropparna. Hur doftar det, hur känns regnet mot handen? Stanna upp en stund i det, slut gärna ögonen om du vill.
"Lyssna på regnet", uppmanade Åsa Ottosson i början av skogsbadet när himlen skickade ner en dusch på deltagarna.
Deltagarna knallar upp för en grusväg mot en glänta. Knaster från kängor mot grus, lukt av blött gräs. Solen kommer fram. Åsa ber deltagarna att prata med varandra om upplevelserna längs vägen.
– Jag kan faktiskt inte riktigt sluta tänka på jobbet, säger Johan Nohr.
Några Corona-avståndssteg fram på vägen går Kristina Andersson och Maria Svensson. De är i färd med att starta upp egna skogsbadspromenader vid hembygdsgården Domavik i Hannäs, Åtvidaberg.
Vad är så skönt med skogsbad?
– Det är så skönt att bara gå runt här och komma nära skogen. Att fokusera på något annat och få släppa ner axlarna, säger Kristina.
Nästa övning, taijiqigong, är till både för att släppa ner axlarna, både bokstavligt och bildligt, och att släppa omvärldens problemlösningar.
– Fokusera bara på andningen och rörelserna, säger Åsa och visar långsamma yoga-liknande armrörelser.
Efter att de sju andats in. Och ut. Är det dags att varva ner skogsbadet. Då får halva gruppen lägga sig i hängmattor för att titta upp mot himlen medan andra hälften får en lupp för att rikta mot marken.
– Allt blev så skarpt och nära. Det var som en annan värld där nere, säger Linda Blied som är här med mamma Anne Sandström.
Under lupp. Mossan tar sig nya former när ögat kommer riktigt nära.
Åsa klingar försiktigt i en klocka när det är dags att byta, och igen när det är dags att avsluta. Det är en lugn, tyst känsla bland deltagarna efteråt, som efter en lång massage.
Kunde du släppa jobbet till slut?
– Mer, men inte helt. Så jag fick försöka att dra mig tillbaka till stunden genom att ta tag i ett träd, som Åsa tipsade om. Det handlar om fokus för att känna närvaro, säger Johan Nohr.