– Ta till vänster vid "Vinninge" och kör förbi den första gården, in i skogen en bit tills gläntan öppnar upp sig med ett stort rött hus, där bor vi, säger Petter i telefon.
Tillsammans med nyblivna frun Anna bor de på en bondgård i Boet nära Ödeshög. Båda är uppväxta på landet och när tillfället kom att köpa gård tog de chansen.
– Och nu lever vi drömmen, både jag och Anna, säger Petter.
Anna är uppväxt på bondgård och är van vid, och glad i, att sköta om djur.
– Vi har 18 får, fyra kossor, fyra hästar, ungefär 50 höns, tre hundar och fyra katter, säger hon.
För Petter började bondelängtan i föräldrahemmet i Boet där han ofta jobbade på olika gårdar.
– Jag är väldigt rastlös av mig så det måste hända något, säger han.
På gården händer det alltid något. För tillfället bygger de ett stall för fåren, ska göra om ett av husen till gäststuga, dra dränering, räta upp staket, måla ladugården, sätta nytt stängsel, köra bort skräp, slå gräs, med mera, med mera.
– Är en sak klar är det bara att gå på nästa, och nästa, och när det är klart börjar man om igen, säger Petter.
Hur ser en dag ut på gården?– Vi går upp vid sexhugget. Då äter vi frukost tillsammans innan det är dags att mata hönsen och fixa. Sen kör jag taxi på dagarna och gör gårdssysslor när jag kommer hem.
– Jag tar hand om djuren och huset och lite. Vi är väl klara med allt runt nio på kvällen, säger Anna.
– Vi brukar skoja och säga "Vad sysslar folk som bor i lägenhet med egentligen?", säger Petter.
Anna, som är sjukskriven, tar hand om lättare sysslor. Men Petter har också vissa svårigheter då han var med i en bilkrock 2006 och lider av nacksmärtor.
– Man får ta det man orkar först, sen får man ge sig på resten. Det måste ju göras så det är bara att jobba på, säger han.
Trots det stundtals hårda arbetet, eller tack vare det, trivs paret oerhört mycket bättre här än de hade gjort inne i stan.
– Jag träffade en kille i Katrineholm ett tag men det kändes inte alls bra att vara inne i stan så mycket, säger Anna.
– Och jag har mest träffat stadstjejer innan men man ville olika saker. Sen träffade jag Anna för tre år sedan och kände, ”okej, det är så här det ska kännas”, säger han.
– Det var ödet, ler hon.
– Det var det.
Hunden Balthasar börjar skälla och det är ändå dags för Petter att rensa rotorslåttern.
– Japp, det är bara att köra på igen! säger han och går mot ladugården.