Åke Gustavsson tog kontakt med Corren om den gamla sägnen. Han och hans morbror Rune Andersson är nyfikna. Deras nyligen avyttrade släktgård Högrödjan ska nämligen ha varit platsen där nya sockenkyrkan egentligen skulle ha byggts på 1700-talet.
Kyrkan ska ha påbörjats, men motståndet från visst håll ska ha varit så stort att bygget revs ner igen nattetid. Platsen nära Tjurtorp ansågs vara illa vald eftersom den låg alldeles intill sockengränsen mot Rök.
Ängen intill gården går fortfarande under benämningen Kyrkbacken, det finns belagt på en gammal karta. På ängen finns det spår som herrarna tror kan ha med kyrkan att göra. En stor sten ligger kvar i marken, och handlingar visar att andra har flyttats därifrån.
Av andra kartor och skriftväxling, som Rune Andersson har sparat, framgår det dock att amanuensen Bengt Cnattingius på Östergötlands museum år 1929 uppfattade dessa stenar som att de var forntida gravar.
Överst på ett stenröse ligger en mängd tämligen platta småstenar. Klatterstenar kallar Rune dem, och han har fått höra att de skulle ha utgjort golvet till kyrkan.
Enligt sägnen ska ett ekipage oxar ha spänts framför en tung stock. Detta för utse sockenkyrkans nya plats i stället för den på Kyrkbacken.
Oxarna ska sedan ha dragit stocken. Där de valde att stanna skulle kyrkan byggas.
Platsen blev Stora Åby, och man kan förstå att oxarna blev trötta av att dra stocken ända upp för den kullen. Att oxarna valde stället som den gamla kyrkan från 1100-talet redan låg på kanske verkar mer långsökt.
Av boken "Sveriges bebyggelse, Östergötlands län", del fem, framgår det att kyrkan byggdes om 1756-1757 strax invid den gamla. Det står däremot inget om att kyrkan egentligen skulle ha legat någon annanstans.
Åke Gustavsson och Rune Andersson vill gärna veta om någon annan känner till deras sägen och om det finns några skriftliga belägg för den. Kanske "di gamle" vet.