Grannkommunerna är också välkomna att delta på ett eller annat sätt.
Tre till fyra bygder med lokala utvecklingsgrupper eller byalag skulle kunna vara med, enligt Sture Brolin, ordförande för byarådet i Ödeshög.
-- Men vi orkar inte med att göra allt på frivillig bas, tanken är att få någon att hålla ihop det här.
Det eventuella stödet från Leader+ Sommenbygd skulle i sådana fall användas till att anställa en projektledare. Denne skulle få i uppdrag att utreda förutsättningarna. Dels de ekonomiska och samhälleliga vinsterna med lokal förvaltning av mindre skolor, liknande det som Boets skola har infört. Dels att utveckla skolorna så att de blir en drivkraft i respektive bygds utveckling.
Samarbete mellan skolorna och över kommungränserna på skolans område skulle också kunna öka överlevningschanserna för bygdeskolorna. Däremot tror inte Sture Brolin att finns något generellt intresse för att göra om bygdeskolorna till friskolor.
Det kraftigt vikande elevunderlaget och barn- och utbildningsnämndens svaga ekonomi har lett till att Ödeshög, liksom många andra kommuner, har en skolkris.
För att kunna lösa den behövs också bättre underlag för de politiska besluten, menar Sture Brolin och är kritisk till hur frågan har hanterats hittills.
-- Ödeshögs kommun har tagit en serie beslut som sedan har rivits upp. Skolorna skulle få arbetsro, sades det, sedan tog det inte mer än ett år riva upp det hela.
Det har funnits förslag på besparingar som senare visat sig orealistiska när föräldrarna har tillfrågats, är ett annat exempel.
Nästa steg för byarådet blir att få med sig kommunen. Hittills har frågan ännu inte behandlats formellt. Men enligt Sture Brolin har både kommunalrådet Jan-Olof Gustafsson (c) och barn- och utbildningsnämndens ordförande Wollmar Unemo (c) sagt sig vara positiva.
FOTNOT: Byarådet ska verka som kontakt- och samråds- organ mellan byalagen inom en kommun. Syftet är att regelbundet hålla kontakt med kommunledningen.