-- Många av torpen var i bedrövligt skick och revs därför i början på seklet. Men en av stugorna, Hällemon i Heda, plockades ner och flyttades till Omberg 1940, säger Sten Dalhög på studieförbundet Vuxenskolan som med sin hustru Anette var lördagens ciceroner på torpvandringen runt Hällemoleden.
Ett 25-tal deltagare hade mött upp i regnet för att bese fem före detta torp. Detta var upptakten på veckans guidade torpvandringar som anordnas i samarbete med Boets byalag och Stora Åby-Ödeshögs LRF-avdelning till och med torsdag.
Tidigare under fredagskvällen hade Kalle Bäck hållit ett välbesökt föredrag om torp och torpare på Boets bygdegård.
Sten Dalhög berättar att det är Hasse Rydberg som under nio års tid tillsammans med Harry Ström dokumenterat de 280 torpen i området. Och Sture Johansson som stansat alla plåtsyltar som satts upp vid torpen
-- Vi vill berätta om folkets historia i bygden. Det ska inte stå i gamla pärmar och samla damm, säger Sten Dalhög som kläckte idén om en temavecka.
Sten Dalhög visar på en teckning av torpet Hällemon var stuga, hönshus, ladugård, svinhus, visthus, matkällare med snickarbod och en vattenkälla låg placerade.
-- Skissen är gjord av en okänd person, men den pekar på att Hällemon var ett burget torp. På de små tegarna mellan granarna odlades det spannmål, i huvudsak korn, säger han
Sten Dalhög berättar att torparen dessutom var skyldig att göra två till tre dagsverken i veckan hos sin bonde.
-- Antalet dagsverken var beroende på hur stort torpet var och om torparen byggt det själv på ofri grund, eller om bonden byggt det. Även kvinnorna fick göra dagsverken vid slakt, slåtter och byk. Barnen kom inte heller undan, utan fick hjälpa bonden med bland annat potatis- och bärplockning.
-- Om torparfamiljen klarade sig hyfsat eller levde i halvsvält berodde allt som oftast på kvinnan, om hon kunde göra dagsverken och på det sättet bidra till försörjningen, säger Sten Dalhög.
En hel del backstugesittare fanns också i trakten. Sten Dalhög förklarar att i samband med det laga skiftet minskade antalet torpare dramatiskt.
-- Många miste sin odlingsmark vid skiftet men bodde kvar och blev backstugesittare. Innan skiftet betraktades torpare som hedervärda medborgare, men backstugesittarna sågs som slödder.
I S:t Åby socken finns dessutom ett 25-tal soldattorp, många av dem bevarade, men det är en egen historia enligt Sten Dalhög.