Att våga satsa på ett gårdsbryggeri är första steget. Andra steget är att våga avstå -- och att ändå lyckas.
Karolina Johansson såg många liter öl växa på åkrarna utanför familjens gård Millingstorp utanför Ödeshög. Hon fick idén att starta ett gårdsbryggeri, i stället för att skicka iväg kornet någon annanstans.
-- Jag började undersöka vilken utrustning som krävdes. Bara byggnaderna skulle kosta åtta miljoner kronor. Att nå lönsamhet med de kalkylerna var nästan omöjligt.
Så Karolina omprövade tanken. Hon håller i hela produktionskedjan, från recept till distribution, men köper in själva produktionen av ölet från andra bryggerier.
-- Att tänka affärsmässigt och använda utomstående rådgivare är viktigt, säger hon. Det var ett smart drag att lägga ut bryggprocessen. Förarbetet tog två år, men det gav rätt inriktning.
Och framgång. Karolina Johanssons öl vinner priser i konkurrens med de riktigt stora bryggerierna. Hon säljer 200 000 liter öl om året, hittills mest till Östergötland. Hon och maken Håkan har levererat själva till östgötakunderna, men en brytpunkt är nådd.
-- Jag måste välja mellan att fortsätta som hittills eller att expandera, berättar hon. Så nu får ett fraktbolag ta över, och vi får mer tid för kunderna.
Nu finns hon med i "Våga", en alldeles färsk bok där åtta entreprenörer delar med sig av sina erfarenheter. "Förebilderna spelar en avgörande roll för att motivera och uppmuntra", står det i förordet. Och efter sju år som egen företagare har hon lärt sig ett och annat.
-- Långsiktighet är viktigt, säger hon, men min erfarenhet är att man måste vara inställd på att ständigt ompröva och göra det som är bäst för företaget. Det är klokt att hålla sig till kärnverksamheten, även om jag har många roliga idéer om utveckling. En anledning till att jag slutade som undersköterska och startade eget är att jag vill äga min egen tid.
-- Ett gårdsbryggeri? Nja -- tanken är inte helt nerlagd. Men då ska det bli på vårt eget sätt.