Temperaturen har passerat trettiostrecket med några grader, det är årets varmaste dag hittills. Peter Frejhagen står på gårdsplanen till den gamla skolan i Trehörna, som i snart åtta år fungerat som värdshus.
Han har precis hängt upp en ny stor skylt på husväggen. "Trehörna HBTQ Folkhögskola", lyder den.
– Våra nuvarande hotellgäster blev lite förvirrade, säger Peter och skrattar samtidigt som han torkar svetten ur pannan.
2010 kom Peter Frejhagen till Trehörna och han byggde då om den gamla skolan till hotell och konferensanläggning. Men till hösten är det dags för både lokalerna och Peter att vända tillbaka till sitt ursprung. Här kommer man att starta Sveriges första normkritiska folkhögskola. Peter är i grunden folkbildare och har under många år arbetat för bland annat ABF. Men att starta en folkhögskoleutbildning är inget man gör på en handvändning. Den erfarenheten har Peter Frejhagen med sig när han nu, på andra försöket, ska dra igång en ettårig kurs för HBTQ-personer och feminister.
- Det är alltid oerhört svårt att starta kurser, speciellt när de är på nya platser. Nu har vi en mogen folkhögskola, i Marieborgs Folkhögskola, som tar pedagogiska och adimistrativt ansvar.
Normkritiskt perspektiv är ledorden som ska genomsyra hela utbildningen. Även i de allmänna ämnena, så som matte, samhällskunskap och svenska kommer man problematisera de nuvarande normerna i det svenska skolsystemet.
– Ta till exempel en mattebok. Då är det Sara och Klas som bygger huset och det är inte relevant för ämnets kunskapsutövande. Utan det bygger på en gammal norm och är ganska ointressant och exkluderande. Så vår plan är att vi ska ta befintlig pedagogik, normkritisk granska den, och skapa en ny som istället är normkreativ. Det kan då bli tre personer som bygger huset för att dom istället ska ha en stor familj där, tillsammans.
Just den här dagen ska Peter tillsammans med Ann-Britt Scherman, som kommer fungera som ämneslärare, se över skolans många lokaler. De båda har noga pratat igenom de pedagogiska problemen som finns i dagens svenska skolor. De menar att det existerar en mentalitet som bygger på att alla ska in i en mall.
– Problemet med mallar är att de exkluderar. Passar du inte in så är det väldigt svårt för samhället att inte lägga skulden på individen. Man går inte på orsaken, man löser istället symptom, förklarar Peter.
Ann-Britt, som jobbat som lärare i flera år, vittnar om att man inte tar i problemen med normer på allvar i svensk undervisning.
– Man pratar bara om att man ska tillgodose se alla elevers behov, men det finns inte resurser. Då blir istället resonemanget att man måste forstsätta med någon som man tycker har fungerat i alla år. Det är här problemet delvis ligger.
När dörrarna för utbildningen slås upp, 28 augusti, räknar man med att minst två tredjedelar av platserna kommer vara fyllda. Och förhoppningen att det, förutom många nya ansikten, ska ge bygden arbetstillfällen, liv och rörelse.