Det innebär att han beskär träden på traditionellt sätt - så som det gick till förr i tiden när löven användes som kreaturfoder. Fel årstid kan tyckas, men nu görs det som en ren naturvårdsåtgärd. Sådana brukar inte alltid markägarna gilla, i alla fall inte om det inkräktar på nyttjanderätten.
Ove Pantzar är dock idel solsken.
- Det här är första gången ett åtgärdsprogram visar sig handlingskraftigt och ger resultat, säger han.
Sedan Ove Pantzar kom till Hårstorp för 27 år sedan har han sett en del, i hans tycke, underliga naturvårdsinsatser.
Först gjorde länsstyrelsen en inventering och hittade en ovanlig snäcka. Sedan letade skogsvårdsstyrelsen nyckelbiotoper och hittade hur mycket ovanligheter som helst. Ett sådant var ett grässtrå från värmetiden.
En natt på 1990-talet vaknade han av att en mobil generator drog igång och en strålkastare lyste upp ett lakan mellan träden, då handlade det om nattfjärilsjakt. Plåtar har satts ut för att i uppvärmt tillstånd locka till sig hasselsnokar. Nätburar för infångning av skalbaggar har han också hittat i sin hage.
Jämfört med detta tycker han därför att hamlingen av träden har ett mer begripligt syfte.
Projektpengarna för hamlingsinsatsen har Christer Viking bidragit till att få fram genom Hållbara bygder Hålaveden, ett av dessa EU-projekt som kommit igång på landsbygden. I skogsbygderna inom Ödeshögs och Stora Åbys socken finns inte mindre än 1 500 hamlingsträd med en koncentration på markerna i Hårstorp, Stava och Skräddeberg i gränstrakten till Småland.
Delar av detta bestånd håller nu på att restaureras. Årsringarna visar att det är cirka 100 år sedan den aktuella asken hamlades senast. På andra träd finns spår som tyder på hamling för 50 år sedan, de äldsta beskärningarna återfinns på några almar för cirka 150 år.
Som stolta minnen står de där i branterna mitt emellan motorvägen och Vättern, minnen att vårda för framtiden.