Kraftigare skyfall som kommer oftare, högre temperatur och längre torrperioder är några av de utmaningar som kommunerna måste ta hänsyn till när nya bostadsområden planeras. Ödeshögs geografiska läge med lutningen ner mot Vättern gör att kommunen ligger ganska bra till när nya bostadsområden ska byggas.
– Vi känner väl till utmaningarna men lyckligtvis har vi inte jättemånga akuta områden, säger Erik Blomdahl, planarkitekt i Ödeshögs kommun.
Sedan den 1 januari 2008 har kommunernas ansvar för att ta hänsyn till klimatrelaterade risker vid planläggning och tillståndsgivning ökat. I sina översiktsplaner ska kommunerna klimatfrågorna lyftas fram. I den översiktsplan som Ödeshög antog i september förra året beskrivs olika klimatutmaningar och de konsekvenser som de för med sig.
– Det finns några områden där vi måste vara extra uppmärksamma, som ett område vid Ringvägen som är utpekat som bostadsområde. Där är det ganska låglänt, säger Erik Blomdahl. Klimatförändringarna är ändå lättare att hantera när man bygger nytt än i befintlig bebyggelse.
Bland annat kan det behövas dammar och skapas dagvattenfördröjningar.
– Det fanns det till exempel inte i Hästholmen men där håller vi på nu.
Enligt SMHI kommer medeltemperaturen i länet att öka med cirka tre till fem grader fram till sekelskiftet. Antalet varma dagar kommer också att bli fler och vegetationsperioden ökar med upp till 100 dagar. Om utsläppen fortsätter att vara höga kan det bli dygnstemperaturer på över 20 grader 20 dagar i följd i slutet av seklet. Samtidigt kommer årsnederbörden att öka med i snitt cirka 20 procent. Det är sådant som kommunerna måste ha i åtanke när ny bebyggelse planeras.
– Klimatfrågorna har funnits med länge men plötsligt har klimatförändringarna blivit mer påtagliga, säger Niklas Odeheim, teknisk chef i Ödeshög. Varje kommun har sina egna utmaningar.
Skyfall och häftiga regn har drabbat Ödeshög tidigare. Sommaren 2007 ledde det till att Visjön och Visjöån svämmade över och stora områden i kommunen täcktes av vatten, källare och vägar vattenfylldes och den gamla riksvägen rasade. Sedan dess är kommunen bättre förberedd.
–Och topografin gör att vi trots allt har väldigt bra förutsättningar här, säger Niklas Odeheim.
Att planera för ett både fuktigare och varmare klimat ställer ändå kommunernas förmåga att planera på prov. Långa värmeböljor ställer krav på drägliga miljöer både när det handlar om offentliga lokaler som skolor och äldreboenden, men även stadsmiljön. Genom att skapa grönområden med mycket växtlighet kan sänka temperaturen i en tätort. Segeldukar över sandlådor, markiser vid fönster är andra sätt att skapa ett uthärdligare klimat när det är hett.
Låga vattenflöden, spridning av invasiva arter, sämre skördar, skogsbränder, mjältbrandsutbrott... Klimatförändringarna kan påverka kommunen på väldigt olika sätt. Även om allt inte ligger på kommunen kan konsekvenserna ända bli kommunens huvudvärk:
– Risken för sinande brunnar kan leda till att lantbrukare vill ansluta sig till det kommunala vattenledningsnätet. Att använda processat vatten för att bevattna stora områden känns inte riktigt rätt, säger Niklas Odeheim.
Han tror att kommunen kommer att få ta ett större ansvar på flera sätt.
– Det är vi som påverkar och skapar förutsättningar och jag tror till exempel att vi i högre grad kommer att få agera rådgivare åt både näringar och privatpersoner.