Kommunfullmäktige i Ödeshög har därför gett barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att kartlägga hur frånvaron ser ut och om utreda orsaker.
Pandemin har gjort arbetet svårt, så nu lämnades en delrapport till politikerna på måndagen. Skolchef Lotta Gemfors presenterade orsakerna till problematisk frånvaro, men kartläggningen av själva frånvaron kan redovisas först i november-december. Man hoppas att läget i skolorna normaliserats till hösten och att frånvaro kopplad till pandemin inte ger en missvisande bild.
– Problematisk skolfrånvaro kan vara både giltig, som när vårdnadshavare anmäler sjukdom, och ogiltig, som sen ankomst eller skolk, förklarade Lotta Gemfors på måndagens sammanträde.
– Men antalet barn som har problematisk frånvaro har vuxit bekymmersamt.
Problemen uppstår främst när eleven inte uppnår sina mål i skolan. Vid upprepad frånvaro missar eleven mycket och det kan vara samma sak vid ströfrånvaro på enstaka lektioner.
– Skollagen säger att om en elev är borta ska vårdnadshavare få information redan samma dag, förtydligade Lotta Gemfors. Det är rektors ansvar att utreda orsaken. Men när ska en utredning inledas? Det är en fråga som gäckar oss mycket.
– Och hur ofta är "ofta", när det gäller frånvaro? fortsatte hon. Det är upp till rektor och det avgörs i varje enskilt fall. En utredning ska göras i samråd med eleven, vårdnadshavare och elevhälsan, som ofta har bra inblick.
Om problemen blivit stora och eleven inte alls går till skolan handlar det om skolvägran. Ångest, depression eller annan psykisk ohälsa kan leda till hemmasittande.
I rapporten sägs att oroande frånvaro i förskolan främst orsakas av föräldrarna. Där behövs tidiga insatser om inte föräldrarna förstår vilken påverkan frånvaron har.
I grundskolan F-5 handlar det om att individuella faktorer kan börja bli synliga, som oro. Sociala faktorer eller föräldrarnas syn på skolan kan också spela roll.
I grundskolan 6-9 är 40-50 Ödeshögselever borta varje dag. En handfull av dem finns det anledning att oroa sig för. Lika många bedöms få det besvärligt att nå betyg. I rapporten skrivs också att Lysingskolan har övervägande neuropsykiatriska eller individuella faktorer, som depression, ångest och social fobi.
I gymnasiet är inte närvaron längre i fokus, så länge eleverna klarar kursen. Bland gymnasieeleverna är det svårare att få en överblick, enligt rapporten.