– Det blir enklare att ta fram information om vi gör det tillsammans, säger Jenny Persson, avfallsstrateg på Ödeshögs kommun. Hon har varit med och tagit fram kalendrarna sedan 2013.
Sedan arbetet med den första Hållbarhetskalendern påbörjades för ungefär 15 år sedan har det varit ett samarbete mellan Mjölby kommun och Boxholms kommun.
Men nu har för första gången Ödeshögs kommun varit med och tagit fram den informativa almanackan.
– 2021 blev det en gemensam miljönämnd för Mjölby, Boxholm och Ödeshög. Inför årets kalender, nu när Ödeshög varit med ett tag, valde man att fråga Ödeshög om vi ville vara med, säger Jenny Persson.
Tidigare jobbade Jenny Persson på Mjölby kommun. Nu sitter hon i Ödeshög som avfallsstrateg.
Vad innebär det här nya samarbetet?
– Det blir lättare när man är några stycken. Både Boxholm och Ödeshög är små kommuner, och Mjölby är inte heller så stort. Det blir enklare att ta fram information om vi gör det tillsammans, så att vi kan fördela arbetet och hjälpas åt med att skriva texter. Genom att upplagan blir större blir kostnaden per kalender lägre.
Hur har arbetet sett ut?
– Det har varit jag från Ödeshög, en informatör från Boxholm och några från Mjölby – mest VA- och avfallspersoner och hållbarhetsstrategen. Eftersom temat rör budget har också en budget- och skuldrådgivare varit med.
Ungefär 3 000 nya hushåll ska ha fått hem 2024 års hållbarhetskalender i brevlådan under december.
– Vi hade energi-tema ett år och då hade vi ju haft gemensam energirådgivning sedan flera år tillbaka. Då gällde den informationen även Ödeshögsborna, utan att de fick del av kalendern. Genom att Ödeshög nu är med och samarbetar kring kalendern får de samma möjlighet som invånarna i Mjölby och Boxholm att ta del av informationen, säger Jenny Persson.
Temat för årets kalender är något i stil med "spara på miljön; spara i plånboken". Förutom ekologisk hållbarhet och klimatsmarta tips innehåller den budgetrådgivning.
– Man kan köpa begagnat, till exempel, det är bra både för miljön och för plånboken.
Skapandet av kalendern finansieras av kommunerna tillsammans, med en kostnadsfördelning baserad på hur många hushåll det finns i varje kommun, förklarar Jenny Persson. Totalt ska 18 000 hushåll ha fått årets kalendern i brevlådan.