Behovet får de säkert tillgodosett även i vardagen men konstnärerna Åsa Botshinda och Iréne Olsson från Länsmuseet i Linköping är i alla fall efterlängtade i Nykyrka, när förskoleklassen och ettorna fick skapa inom projektet Kulgris (kulturgruppen i skolan).
Barnen delas upp och hos Iréne Olssons ska de utifrån ett givet tema måla fritt på stora papper på golvet.
- Jag ger er ett ord så ska ni ge mig ord utifrån det ordet, säger Iréne och ber barnen associera till hav.
Som projektiler skjuts elevernas armar upp i luften.
- Fisk, hajar, snäckor, vatten, koraller, krabbor, sjögräs, maneter ...
Och med hav i tanken tar eleverna på sig förkläden, greppar varsin pensel och börjar måla med färgerna som Iréne sprutar ut på var och ens färgpalett, en vit papptallrik. Först gult, en stund senare rött och så grönt.
- Jag har gjort en gul fisk. Rött, hmm nu måste jag tänka ... Nu vet jag, jag ska måla en krabba, förklarar Tindra Arbring.
- I ett fantasihav kan det finnas alla möjliga färger, uppmuntrar läraren Malin Lorin.
- Jag har målat en manet, visar Oscar Eloff.
Inne hos Åsa Botshinda klipper eleverna i bland annat silvriga, guldiga, blåa och orange papper. Bitarna formas till hus, höga torn, trappor, båtar och gräsplättar. Tillsammans, och med limpistoler, bygger de ihop en fantasifull stad med tänkbara namn som "Krummelurstaden" eller "Busiga staden".
Läs mer i tisdagens Corren.