Törnekronan på korset i Betlehemskapellet. På påskdagen ska det prydas med påskliljor.
Och väl framme i kapellet blir det drop in-nattvard.
– Kan vi inte ha en gudstjänst så får vi göra något annat, säger Per-Anders Olsson som är pastor i församlingen Treklangen. I de här tiderna måste vi hitta på alternativa lösningar.
Alla som vill vara med är välkomna, hela sträckan eller bara en bit. På långfredagen klockan tio börjar vandringen vid Nykils kyrka och två-tre timmar senare räknar vandrarna med att vara framme.
– På påskdagen går vi vidare från Betlehem till Hulta, säger Per-Anders Olsson. Det blir åtta-nio kilometer till.
Göran Nordfeldt planerar att gå hela sträckan, Per-Anders Olsson ska turas om med sin fru och Sören Bernberg tänker vara med en lagom bit.
Det var Göran Nordfeldt som kom med idén om en korsvandring. Han var med en sträcka på den nationella vandringen mellan Haparanda och Ystad förra året.
– Det var mäktigt, säger han, både en inre resa, utåt genom bygden vi passerar, och härlig gemenskap därtill. Så jag föreslog en vandring i Östergötland också.
Den genomförs 25 april–29 maj. Det var när han berättade om detta för församlingarna i hemtrakten som idén föddes: en lokal, ekumenisk vandring.
Här är den smarta lösningen som gör det möjligt att få med korset hela vägen: hjul i ena änden.
Göran Nordfeldt snickrade ett kors som vandrarna turas om att bära. Sören Bernberg kom på att ett rejält hjul i ena änden skulle underlätta bärandet. Han räknar själv med att hänga med en lagom bit.
Det är ingen prestige i hur lång sträcka man går, förklarar Per-Anders Olsson.
– Vi ska gå i grupper om åtta, säger han, men jag har ingen aning om hur många vi blir. Det viktiga är att vi har fått ett nytt sätt att sprida hopp och glädje.