Nowa Huta var – och är ännu – något speciellt.
Nowa Huta (Nya Stålverket) är Krakows största stadsdel med över 160 000 invånare. Staden började uppföras 1949 och var tänkt som en ny, stalinistisk idealstad med bostäder och ett gigantiskt stålverk. 1954 invigdes stålverket Vladimir Lenin, även det största torget – Centrala platsen – pryddes av en Leninstaty i jätteformat. Att växa upp i här var annorlunda, och än idag har den bevarat sin särskilda karaktär. Husen ser idag lite slitna ut. Många väggar är prydda med graffiti och övervakningskamerorna hänger tätt, men Nowa Huta är ändå populärt att bosätta sig i för Krakóws barnfamiljer.
Förtidspensionär i Polen
Här bor Elzbieta Konewecka, 60 år, och här växte hennes dotter Katarzyna, numera gift Konewecka-Holój, 38, upp. Katarzyna har precis hämtat barnen från skolan. Emilia är 11 år, Mateusz 4 och har en polsk flagga målad på kinden. Vi går trapporna upp till Elzbietas lägenhet.
Elzbieta är född här och tillhör Nowa Hutas första generation barn.
– Jag arbetade på kontor i trettio år. Idag är jag förtidspensionär. Min pension är 870 zloty (cirka 2 000 kronor) i månaden. Det kan man inte försörja sig på så jag är tvungen att arbeta. Jag tar hand om äldre, jag handlar och städar åt dem, säger hon när vi slagit oss ned i vardagsrummet. Hon påpekar att hon är tacksam för att hon fortfarande är frisk.
Det är, enligt Elzbieta, det största problemet i det polska samhället: fattiga pensionärer. Antingen får man betala för privat äldrevård, men det är alldeles för dyrt för de allra flesta. Den offentliga äldrevård som finns anses inte vara bra. Alternativet blir istället att bli omhändertagna av sina vuxna barn, men det är naturligtvis inte möjligt för alla.
– De som har den lägsta pensionen har inte ens råd att köpa medicin. Alkoholister får bidrag från staten men inte de som har jobbat i hela sitt liv, säger hon.
Tror mer på gud än kyrkan
Dottern Katarzyna har på sitt sätt gått i moderns fotspår. Hon är chef för en organisation, Piekne Anioly (Fina Änglar), som hjälper fattiga och hemlösa. Numera bor hon utanför Kraków i det mer lantliga Luborzyca, där alla känner och hjälper varandra. Det är något hon känner igen från sin uppväxtort. Hon berättar att 80-talets oppositionella fackföreningsrörelse Solidaritet var starkt här.
29 000 av de 38 000 stålverksarbetarna stödde vid 80-talets början Solidaritet, och idag heter en av de stora gatorna här Aveny Solidaritet.
– Jag är troende. Det är mycket viktigt för mig, men jag går inte i kyrkan. Kyrkan i Polen går åt fel håll och blandar sig i politiken, säger Elzbieta.
Katarzyna håller med. Hon tror på gud men inte på den katolska kyrkan.
Arbetarna i Nowa Huta framhölls av den dåvarande kommunistiska regimen som idealmedborgare. Kanske var de också det, om än inte på det sätt som regimen ville. Den katolska tron har alltid betytt mycket här och Nowa Huta-borna drev en tio år lång kamp för att få en ny kyrka i den stalinistiska idealstaden. Krakóws biskop, senare ärkebiskop, Karol Wojtyla höll mässor utomhus innan det beslutades att den nya kyrkan skulle byggas. 1977 kunde han inviga den. Året efter valdes han till påve och tog namnet Johannes Paulus II. Sin första resa som påve ville han göra till Nowa Huta, men det förvägrade den polska regimen honom.
Både Elzbieta och Katarzyna är mycket upprörda över att den nya regeringen har givit 20 miljoner zloty (cirka 46 miljoner kronor) till den konservative prästen Tadeusz Rydzyk som driver en radiostation, Radio Maryja och en tv-kanal i Torun. Rydzyk är kontroversiell. 2011 träffade han ledamöter EU-parlamentet och kallade då Polen för ett ociviliserat land, en totalitär regim och att det inte styrdes av polacker. Långt tidigare hade den polska kyrkan kritiserat honom för sin inblandning i politiken. Vatikanen har uttalat att Rydzyks radiostation är mer involverad i att sprida farlig politik än det kristna budskapet och den förre påven Benediktus XVI varnade honom. Radio Maryjas budskap är att man är emot EU, feminism, homosexuellas rättigheter och flyktingar från Mellanöstern. Man varnar för en "islamisering av Europa" till förmån för en kristen socialkonservatism. Rydzyk har en publik på cirka 1,2 miljoner polacker, de flesta är äldre och bor på landsbygden, men idag är den polska kyrkan kluven i sin inställning till honom.
Varken Elzbieta eller Katarzyna röstade på det nationalistiska och konservativa PiS i valet 2015.
Förändringar i Polen och i Europa
De är också upprörda över att man i Kraków satsar så mycket på de gamla, centrala delarna medan mindre satsas på att rusta upp husen i Nowa Huta. Fast Katarzyna menar att så har det alltid varit.
– Det var därför Nowa Huta fungerade: vi var bortglömda och vi var tvungna att kämpa för att ta oss fram. Nowa Huta hade och har dåligt rykte.
Emilia har krupit upp i soffan med sin i-Pad medan vi talat och hunden Komo har vandrat fram och tillbaka för att slutligen lägga sig ned på golvet. Elzbieta vill bjuda på kaffe och kaka och Katarzyna berättar om hur organisationen som hon leder arbetar.
– Behovet av hjälp till äldre och hemlösa är stort och vi polacker blir bara äldre och äldre, säger hon.
Jag säger att den demografiska utvecklingen liknar den i Sverige, men där har vi alltsedan andra världskrigets slut haft arbetskrafts- och flyktinginvandring som motmedel.
– Jag har inget emot invandrare, säger Katarzyna, men först måste vi kunna ta hand om våra egna medborgare.
Elzbieta säger något om islamisering som vår tolk väljer att inte översätta. Båda är medvetna om flyktingkrisen i Europa och att PiS genom sitt invandringsmotstånd vann röster på det i valet.
– Polen har tagit emot många flyktingar från Ukraina. De står närmare oss och där är det också krig, säger Elzbieta.
Det är inte den enda förändringen. I Nowa Huta bär inte stålverket längre Lenins namn, Centrala platsen, är officiellt uppkallat efter Ronald Reagan och Leninstatyn är borta. Statyn står nu i Sverige, på High Chaparral. Men för dem som bor och växt upp här är det gårdsstrukturen kring höghusen, osiedle, som utgör Nowa Hutas verkliga och vardagliga geografi. Nowa Hutaborna kallar fortfarande det stora torget för Centrala platsen. Elzbieta Konewecka och hennes dotter Katarzyna Konewecka-Holaj är i en mening typiska för Nowa Huta: den officiella retoriken och politiken står sig slätt mot vardagens realiteter.