Veterinär Jessica Haraldsson hoppas få svar på om symptomfria utekatter kan vara salmonellasmittade.
– Jag har fått in tio provsvar så här långt och ett av proverna var faktiskt positivt, säger Jessica Haraldsson mitt i lunchpausen på Anicura Norsholms djursjukhus, där hon jobbar till vardags.
Vid sidan om jobbet där driver hon ett forskningsprojekt, som en del i specialiseringen till "steg 1 specialist inom hundens och kattens sjukdomar".
– Jag valde att titta närmare på just katter och salmonella, för det brukar komma in många katter med de symptomen under januari till april, förklarar hon.
Symptomen är bland annat sämre matlust, feber, kräkningar och diarré. Smittan kommer främst från småfåglar, genom att katten får i sig avföringen eller helt enkelt äter upp en smittad fågel.
Men det är inte katterna med symptom som Jessica Haraldsson riktar sitt fokus mot i studien. Utan tvärtom på till synes helt friska utekatter, med frågan om de kan vara smittade utan att det märks.
– Det finns ingen sådan studie gjord i Sverige, så det här ska bli spännande, säger hon.
Eftersom analysen görs utifrån kattbajset, där smittan finns, är välvilliga kattägare en förutsättning för att Jessica ska gå i mål.
– Jag vill alltså att de som har friska utekatter, i alla åldrar, och som bor i Östergötland anmäler sitt intresse till mig, så sänder jag över det som de behöver för att kunna samla in avföring, säger hon.
Anmälan görs på Anicura Norsholms hemsida.
Analysen skickas vidare till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
För att kunna genomföra projektet har Jessica Haraldsson fått 50 000 kronor i forskningspengar från försäkringsbolaget Sveland. Pengarna räcker till att analysera 100 prover. Och för att få så bra resultat som möjligt vill Jessica Haraldsson således få in ytterligare ett 90-tal prover.
Kattbajs från till synes friska utekatter är vad Jessica Haraldsson behöver för sin studie.
Resultatet kan, enligt henne, bli betydelsefullt för alla kattägare med just utekatter.
– Om det skulle visa sig att katterna kan bära på bakterierna utan symptom måste man alltid vara extra vaksam under den tid på året när smittan är som störst, januari till april.
– Man ska vara extra noga med hygienen när man städar kattlådan, inte låta katten gå på matbord och diskbänk där mat förvaras. Och om man har barn som gärna stoppar fingrarna i munnen ska kanske inte katten sova i samma säng som barnet, exemplifierar hon.
Hos människor är symptomen ungefär desamma som för djur; akuta buksmärtor, diarré, illamående, feber och ibland kräkningar.