En rapport från Östersjöcentrum vid Stockholms universitet, publicerad den 26 augusti, bjöd på hoppfull läsning. Enligt den går halterna av kväve och fosfor i Östersjön ned. Långsamt men säkert. Rapporten konstaterade samtidigt att det bland annat är åtgärder inom lantbruket som nu börjar få effekt. Michelle McCrackin, vattenkemist som har arbetat med övergödningsproblem i flera länder, kallade det hela för en "framgångshistoria" i sammanhanget.
Per Helgesson på Svensksunds säteri på Vikbolandet gladdes även han åt rapporten, men menar samtidigt att ytterligare insatser krävs för att Östersjöns vatten ska kunna fortsätta att tillfriskna.
– Vi inom jordbruket gör, och har gjort, otroligt mycket för att minska läckaget av kväve och fosfor från åkrarna. Tyvärr är det åtgärder som sällan uppmärksammas utåt. Det blir mer fokus på utsläppen. Vilket är synd, eftersom vi lägger ned mycket tid och pengar för att bromsa övergödningen.
– Men, visst, det finns ännu mera att göra.
Vi träffas på Svensksund. Hösten är här men luften är klar och mild. Erica Pershagen, specialist på miljö- och vattenfrågor hos LRF regionalt, och Anne-Louise Israelsson, ansvarig för motsvarande frågor inom LRF:s kommungrupp, möter upp ute på gårdsplanen. De berättar bland annat om den långvariga satsningen på Greppa Näringen – rådgivningen till lantbrukare om hur övergödningen ska minskas – som de menar blivit en framgång.
– I Östergötland är cirka 45 procent av andelen areal som brukas ansluten till Greppa Näringen. På Vikbolandet är det 72 procent, säger Erica Pershagen.
Anne-Louise Israelsson menar samtidigt att det finns annat som också bidrar till övergödningen. Sådant som knappast kan kopplas direkt till jordbruket. Hon ser avrinningen från vägarna, på Vikbolandet främst från 209:an, som ett problem det sällan talas om.
– Saltet från vägarna lägger sig på åkrarna och jorden blir ogenomtränglig med ytavrinning till följd. Ytavrinningen är mycket negativ. Fosforn åker då rakt ned i vattnet.
– Bra dränering är en förutsättning för ett bra och miljövänligt jordbruk. Dock är den biten ofta eftersatt. Framför allt av ekonomiska skäl. Det är oerhört kostsamt. Att dränera 60 hektar, till exempel, går på uppåt miljonen. Många lantbrukare i medelåldern hinner aldrig räkna hem den investeringen.
Andra åtgärder är däremot på gång.
Per Helgesson tar täten och vi går på led över en nyplöjd åker. Snart är vi framme vid Vadsbäcken med sitt mörka och till synes stillastående vatten. Vadsbäcken skär genom Vikbolandet i nordlig riktning och har sin mynning i Svensksundsviken i Bråviken. Att den, sedan länge, läcker fosfor och därmed bidrar till Östersjöns övergödning är ingen nyhet. En årlig fosfortransport på 1 820 kilo ger ett genomsnittsläckage på 0,35 kilo per hektar och år. Siffran anses vara ovanligt hög med tanke på andelen jordbruksmark utmed bäcken.
Två kalkfilterbäddar på Per Helgessons mark ska dämpa läckaget innan flödet når öppet vatten.
– Här ska de ligga, säger han och pekar på en röjd yta alldeles intill Vadsbäcken.
– Den första anläggningen i sitt slag i Sverige. Kalkfilterbäddarna ska, är det tänkt, avskilja cirka 45 procent av den fosfor som kommer in till bäddarna. Det skulle motsvara 324 kilo fosfor om året. Jag tror mycket på den här satsningen och förmodligen kommer vi att få gott om studiebesök när bäddarna är klara. Det lär vara många som vill följa efter. Bra för framtiden.
De båda parallella kalkfilterbäddarna kommer att ligga cirka en kilometer från Vadsbäckens utlopp i Svensksundsviken och vara besådda med gräs för att smälta in i miljön. En särskild faunapassage ombesörjer att livet i bäcken fortgår.
– Tanken var att arbetet redan skulle vara igång. Nu har det försenats något, men förhoppningsvis kommer allt att vara i bruk till i sommar, säger Per Helgesson.
Projektet finansieras av EU-bidrag, med stöttning av en kommunal garanti.
– Tillgången till fosfor är livsnödvändig för grödan, men om strukturen i marken försämras på grund av till exempel markpackning kan fosfor följa med jordpartiklar via erosion ner i vattendraget och bidra till övergödning, säger Erica Pershagen.
– Med ny teknik kan lantbrukarna motverka övergödningsproblematiken. Åtgärder som kalkfilterbäddarna på Pers mark är några av flera viktiga åtgärder som behövs för Östersjöns bästa.
Satsningen är långsiktig. Att rädda Östersjön kommer att ta tid.