LÄS MER: "Vem ska kunna bevis atat det berodde på honom?"
Två dagar innan Bråvallaveckan 2016 fick Olivia jobb på Bråvalla Festival.
– Det var så klart jättespännande. Jag har inte gjort så mycket på egen hand så det var stort för mig att våga åka dit helt ensam, utan någon kompis, berättar hon där vi sitter i lägenheten där hon bor med sin mamma.
– Man har ju hört så mycket om vilken sammanhållning man får när man jobbar på en festival och det var kul att vi kunde röra oss hur vi ville på hela området – även där artisterna var.
"Borde inte tagit emot det"
Personalen skulle börja sin utbildning på tisdagen. På måndagen fick Olivia fick skjuts av sin bror från sin hemkommun i Östergötland. På Bråvallas personalcamping kände hon direkt att hon kom in i gruppen.
– Vi var ett gäng som hade hur kul som helst. Man fick gå på kurs och så festade vi på kvällarna fram tills festivalen började.
Långt hemifrån kände hon ändå att hon tog det lugnare än hon brukar.
– Jag är ganska van att festa och har bra koll på när jag får för mycket alkohol. Jag är bra på att inte dricka för mycket om jag vet att jag ska jobba. Men jag borde inte ha tagit emot det han bjöd oss på i tältet.
Den "han" hon pratar om är en kille i samma arbetsgrupp. Samme man som senare ska ha förgripit sig på henne.
Allt blev svart
Olivias jobbgäng hade sådan tur med schemat att de slutade sina pass innan torsdagskvällens största akter.
– Vi gick och såg Rammstein men när vår alkohol var slut gick jag, han som våldtog mig och en annan tjej till hans tält. Det var då han bjöd oss på en varsin shot (snaps). Jag är säker på att han gav oss något i spriten.
De tre påbörjade en sexlek och kysstes.
– Jag tyckte att det var konstigt att den andra tjejen däckade och somnade så himla snabbt, berättar Olivia som inte alls kände att hon ville ha sex ensam med killen som de lärt känna.
– Jag sade att jag skulle sova och somnade.
– Jag minns att jag vaknade av att han var inuti mig och sedan blev allt svart igen.
Olivia kände att hon inte kunde röra sina armar och ben men försökte värja sig med handen och sade "låt mig vara".
– Jag tänkte "Oh, shit! Det här händer verkligen".
Strypmärken runt halsen
På morgonen mindes hon övergreppet som hon inte kunnat värja sig från. Hennes handled var svullen och öm och när hon fick syn på sig själv i spegeln blev hon chockad.
– Jag hade blåa strypmärken runt halsen och klämmärken runt överarmarna.
Olivia letade upp en killkompis som jobbade för ett företag på festivalområdet.
– Han följde med mig till polisen på området där de tog upp min anmälan och gjorde ett videoförhör. Jag fick peka ut tältet och sedan fick min bror komma och hämta mina saker medan jag blev skjutsad till sjukhuset för provtagning.
"Blir så arg och ledsen"
Det som följde tycker hon på sätt och vis är det allra värsta. I en rad händelser fick hon se hur samhället tar hand om den som nyss blivit våldtagen.
– På akuten fumlade de med proverna i ett rape kit. De frågade över huvudet på mig om de skulle topsa mig i munnen och vad de olika stickorna var till för. De tappade och välte ut vätskor som topsen skulle stoppas i.
Att proverna på könssjukdomar senare slarvades bort och fick tas om har inte ökat Olivias förtroende för sjukvården.
– De ville skicka remiss till en samtalskontakt men eftersom jag inte tillhörde Vrinnevisjukhuset fick jag bara en lista med nummer "ifall jag behövde prata". Och ur civilpolisbilen som skjutsade mig hem efteråt släpptes jag bara av mitt i stan, inte där jag bor. Jag tycker inte att man gör så mot en person som mår så dåligt.
Enligt förundersökningsprotokollet greps den misstänkte våldtäktsmannen av polis och förhördes. Han erkände samlag men sa att Olivia hade varit mer än villig.
– Det blir ju nästan komiskt i sammanhanget men han hade polisens Sluta tafsa-armband på sig när han våldtog mig.
Enligt polisens anteckningar beslagtogs aldrig hans tillhörigheter i tältet och efter förhöret skjutsades han tillbaka till festivalen, trots att han var fortsatt misstänkt.
– Medan jag inte kunde jobba där mer så verkar det som att han fick jobba hela festivalen ut. Jag blir så arg och ledsen när jag tänker på att FKP Scorpio lät honom – som fortfarande var misstänkt för en våldtäkt på deras festival – fortsätta jobba där.
– Hur kan de säga att de "gör allt" för att förhindra våldtäkt om de till och med låter den som är misstänkt jobba kvar på festivalen?
Detta, att han fick jobba kvar på festivalen, förnekar dock Scorpio.
"Var han utländsk?"
En kort tid efteråt lades förundersökningen ned. Ord stod mot ord. Enligt sjukhusjournalen förstördes alla prover från Olivia.
– Jag frågade utredaren hur han tänkte kring mina blåmärken på hals och armar. Men han sa att det är omöjligt för dem att veta om det var frivilligt – därför gjorde de inte ett dugg för att ta reda på vad som hände.
Olivia läser nu in sista året på gymnasiet, håller på med hästar, jobbar extra i restaurangbranschen och lagar gärna lyxmat på fritiden. Hon går i samtalsterapi på ungdomshälsan och har fått kontakt med en eldsjäl på Brottsofferjouren som hjälpt henne att skriva en överklagan till Åklagarkammarens utvecklingscentrum i Göteborg.
Olivias mamma och syster, som båda deltar som stöd vid intervjun, tycker att hon har förändrats mycket sedan festivalen.
– Hon mår inte bra. Hon blir blixtarg för småsaker och ofta ledsen, säger mamman.
– När vi är ute och festar kommer det upp till ytan och det slutar ofta med att Olivia plötsligt bara vill gå hem, säger systern.
Att jobba i restaurangkök går bra men att vara ute på kroggolvet är svårare. Gäster som tar tag i henne, kommer med sexinviter eller klappar henne i baken har blivit för mycket att hantera. Hon har varit öppen med vad hon går igenom gentemot släkt, vänner och arbetsgivare.
– Nästan alla frågar mig: "Var han utländsk?". Jag brukar berätta att han kommer från en annan stad i Sverige och är en riktig svenne.
Fotnot: "Olivia" heter egentligen något annat.