Volontärerna möts av rasism

Fler skänker pengar till krigets offer. Men fler tar också strid för en annan människosyn när Röda Korset ringer på dörren.

Hjälpare i nöden. Men inte alla uppskattar att Röda Korset ringer på, berättar om sitt arbete och söker månadsgivare.

Hjälpare i nöden. Men inte alla uppskattar att Röda Korset ringer på, berättar om sitt arbete och söker månadsgivare.

Foto: Dennis Pettersson

Norrköping2016-09-22 12:11

Röda Korset finns och arbetar i 190 länder. De finns i utsatta zoner som Syrien, Etiopien och Nordkorea. I dagarna, liksom löpande under året, går deras anställda runt och knackar dörr i Norrköping för att få fler att bli månadsgivare till matpaket i en tid då kvarvarande människor i Syrien har svårt att överleva. Tidningen har pratat med en dörrknackare som berättar att hon mött flera som är så arga över flyktingfrågan att de ger sig på Röda Korset-personalen verbalt och ibland även fysiskt.

Att en hjälpkonvoj med livsmedel blir bombad i Aleppo, med dödsfall till följd, är något som ger rubriker över hela världen. Det står naturligtvis i stark kontrast till det politiska klimatet i Sverige. Men likväl möter även de som arbetar med välgörenhet här meningslöst hat och våld.

Vi frågar Röda Korsets gruppchef Therese Leijon.

Möter era dörrknackare mycket hat?

– Jag skulle säga att det är väldigt mycket både ock. Engagemanget har ökat ofantligt med fler månadsgivare än vi någonsin haft och med många fler som är frivilliga och som vill engagera sig, säger hon.

– Men. Vid dörrar och ute på gatan möter våra anställda också mycket öppna åsikter, främst då rasism och sexism.

Att det skett en förskjutning där hat som tidigare mer uttrycktes på nätet nu vädras öppet är en utveckling som Therese Leijon tror sig kunna se. Hon berättar att Röda Korset som arbetsgivare registrerar och följer upp den här typen av arbetsmiljöproblem.

– Vi loggar och följer alla incidenter sedan två år. Vi fångar upp och loggar alla hot och diskriminerande kommentarer. Det är svårt att säga om det har ökat men samtidigt så speglas ju samhällsklimatet. Vi pratar med andra organisationer som vi har utbyte med och de upplever samma sak.

Hon vill inte använda ordet polarisering, men uttrycker att hon kan se en uppdelning där åsikterna som vädras går vitt isär.

– Majoriteten av våra samtal är med människor som känner att de vill hjälpa och som uttrycker sympati. Men vi ser mer markanta åsikter – åt båda hållen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om